Dessa är några av de frågor som ASG CRISIS vill utforska. Gruppen leds av Helle Rydström, professor vid Lund universitets genusvetenskapliga institution, och samlar forskare inom genus och maskulinitetsforskning, antropologi, hållbarhetsstudier, riskforskning, statsvetenskap och mänskliga rättigheter.

– Vi vill titta närmare på kris som ett filosofiskt och antropologiskt fenomen, som en politisk och ideologisk konstruktion i samhällsdebatten och som en fysisk realitet. Vi är intresserade av krisens olika dimensioner och vill belysa hur det är att leva under en kris, och hur krisen upplevs samt hanteras av de som drabbas, säger Helle Rydström.

Speciellt vill gruppen utforska krisen utifrån ett genus, maskulinitets- och maktperspektiv. Dels är kvinnor och barn ofta mer utsatta när en händelse som ett krig, en klimatkatastrof eller en epidemi inträffar och dels finns det maktrelationer som kan medföra att en kris tolkas och definieras primärt ur ett härskande manligt perspektiv.

– Genus, såväl som maskulinitetsperspektivet, är viktigt och kan ge oss nya insikter kring förståelsen och upplevelsen av kris. Om vi kan få mer klarhet i maktrelationer och hur olika grupper agerar under en kris kan humanitära insatser för att förebygga eller mildra konsekvenserna av en kris i en postkolonial värld kanske bli mer adekvata.

Enligt Helle Rydström finns en föreställning om att kriser kan leda till en förbättring. Idén om, och tron på att man tar sig genom en kris och kommer stärkt ur på andra sidan, finns inom områden som medicin, psykologi, litteratur, religion och politik. Men samtidigt kan kriser vara väldigt destruktiva menar hon; de kan förstöra rejält både på det materiella och immateriella planet och de kan även bli långvariga och rama in livet såväl som politiken på ett permanent sätt.

- Det är nödvändigt att undersöka krisen ur olika perspektiv som genus, resiliens och politisk ideologi för att förstå vad som gömmer sig i begreppet. Genom att kritiskt diskutera krisen utifrån politiska ideologier, samt hur den upplevs av de drabbade, kan maktutövning, övergrepp och utsatthet men även hopp och strategier för att manövrera, utmana och förändra en krissituation tydliggöras.

Därför är det mycket viktigt, enligt henne, att utforska den typ av kriser som inte går över, som glöms bort, eller som ignoreras av omvärlden men som är en realitet för de som lever mitt i kristillståndet. Som exempel kan nämnas flyktinglägret Dadaab i Kenya som byggdes till följd av inbördeskriget i Somalia under 1990-talet – här har människor tvingats bo under många år, vissa familjer har vistas i lägret i flera generationer.

Enligt Helle Rydström är kriget och katastrofen i Syrien ett exempel på en kris som har exploaterats ideologiskt. Hon lyfter fram att vissa politiska läger har beskrivit flykten från kriget i xenofobiska termer, som en ”kris” för västvärlden, snarare än som en förödande kris för de många vuxna och barn som har varit tvungna att fly sitt hemland.

– Som vi ser det griper olika typer av förändringar in i varandra. Vi vill försöka förstå hur t.ex. krig, klimatförändringar, pandemier och politiska processor och prioriteringar samspelar och skapar kriser som drabbar vissa delar av befolkningen.

Helle Rydström berättar att det är ovanligt inom krisstudier att anlägga ett tvärvetenskapligt perspektiv; ofta studeras olika områden eller frågor för sig som vore de isolerade från varandra.

Forskargruppen vid Pufendorfinstitutet vill låta medlemmarnas forskningsexpertis stråla ihop så att deras kunskaper inom områden som genus och maskulinitet, klimatförändringar, internationell politik, katastrofer, global hälsa, migration och mänskliga rättigheter kan bidra till att uppnå nyanserade insikter i krisens begreppsliga, politiska, sociale och vardagliga dynamiker, dimensioner och konsekvenser.

– Det tvärvetenskapliga perspektivet vi utvecklar i detta projekt är ämnat att ge oss möjlighet att noggrant analysera krisers komplexitet och vilka mediala och retoriska strömningar som omger kriser av olika karaktär. Att utveckla denna förmåga är avgörande för att kunna förhålla sig kritiskt till hur kriser definieras, av vem och vilka konsekvenser det får för olika grupper i samhället.