Inför Pufendorfinstitutets migrationsseminarium den 27 november frågar vi föreläsaren Maja Sager, från genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, vilka frågor hon tycker är viktiga att undersöka inom migrationsforskningen, samt vilka utmaningar och möjligheter hon identifierar kopplat till migration och integration.
Du och dina kollegor ska tala om ‘From citizenship to mobile commons : reflections on the local struggles of migrants in the city of Malmö, Sweden’ – vad kommer ni att ta upp?
Vi har alla tre i olika projekt gjort studier som på olika sätt berör frågor om papperslöshet och papperslösas situation och organisering i Malmö. I det här pappret diskuterar vi hur man kan tänka kring motstånd och möjligheter till progressiv förändring för papperslösa och asylsökande. Hur går det att tolka och förstå de slags strategier som vi spårat lokalt i Malmö?
Vad är de viktigaste frågorna för forskare att undersöka vidare vad gäller migration?
Fortsätta det arbete som redan pågår, både i forskningen och i migrationsrättsrörelser, med att kartlägga och dokumentera konsekvenserna av olika migrationsregimer. Eftersom migranter tenderar att bli avhumaniserade genom migrationskontrollens vardagliga praktiker så är en annan viktig fråga att skapa kunskap som motarbetar och ifrågasätter den processen.
En annan sak som är viktig är att vi behöver förstå migration både som ett specifikt (men pluralistiskt) fält på vilket migranter exponeras för specifika former av utsatthet och exploatering, men också som något som hänger ihop med andra samhälleliga processer tvärsöver uppdelningen mellan migranter och medborgare.
Vilka, enligt dig, är de största utmaningarna för Sverige idag vad gäller migration och integration?
Det ökade stödet för rasistiska och fascistiska partier och rörelser. Den strukturella rasismen och nyliberalismen som skapar snedfördelning av resurser och förstärker klassklyftor samt rasifieringen av dessa klyftor. De problemformuleringar som sätter migration mot välfärd på olika sätt, och där det framställs som att marginaliserade gruppers intressen står emot varandra. Nu har ju Paradisläckan ännu en gång synliggjort hur välfärdsstaternas resurser flyttas till privata förmögenheter via skatteparadis, men trots det fortsätter beskrivningen av välfärdsstatens problem handla om socialbidragstagare och flyktingar. Det är ju vansinnigt!
Vilka, enligt dig, är de största möjligheterna för Sverige idag vad gäller migration och integration?
Sverige har ju länge avnjutit de möjligheter som migrationen innebär: i allt från migrationens roll i uppbygget av den svenska välfärdsstaten, i form av insatser på arbetsmarknaden under efterkrigstiden och framåt, till den explosion av kreativitet, kompetens, språkkunskaper och nya vyer som tillförts det svenska samhället genom decennier av migration och de möten och kombinationer av erfarenheter detta inneburit.
Som en möjlighet som just i dagens politiska läge kanske känns mer svåråtkomlig, så finns det ju varje dag en möjlighet att slå om och skapa migrationspolitik (i bred bemärkelse, allt från gränskontroll till socialpolitikens behandling av asylsökande och papperslösa) som kan göra skillnad -- både för enskilda människor som befinner sig på flykt och som ett exempel internationellt på att det går att skapa nya stigar bort från säkerhetifieringen och demoniseringen av migration och migranter.
Om du siar om framtiden, hur kommer Sverige att se ut 2030 utifrån perspektivet migration och integration – specifikt ett genusperspektiv?
Om jag väljer att sia utifrån min inblick i rörelse-Sverige så ser det fantastiskt ut! Så många migranter, aktivister, lärare, socialarbetare, familjehemspersoner och så vidare och så vidare som nu kämpar för att skapa en bättre tillvaro för nyanlända migranter, och för att förändra den utveckling som pågår, stoppa deportationer och säkra sociala rättigheter för alla i landet. Särskilt kvinnor är ju väldigt aktiva i detta -- något som jag ser som ett tydligt ställningstagande mot de rasistiska föreställningar om att migrationen skulle hota "svenska" kvinnor och "svensk" jämställdhet.