Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Minnet i vår digitala tidsålder

Barbara

Idag delar vi med oss av personliga och professionella minnen i allt större utsträckning via olika sociala plattformar. Men hur påverkar den digitala miljön vårt individuella och kollektiva minne när gränserna mellan det offentliga och det privata, då och nu, autenticitet och manipulation suddas ut?

Det vill en grupp forskare vid Pufendorfinstitutet undersöka inom ramen för en Advanced Study Group, ASG om Human Memory in the Digital Age.

– Minnen, som människor förmedlar och delar med varandra, skapar en gemenskap mellan individer, samhällen och nationer. Det kollektiva minnesskapandet har under modern tid ofta förknippats med nationsbyggande och nationalism, säger Barbara Törnquist-Plewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier, och samordnare för gruppen.

Enligt henne, har forskare inom humaniora och samhällsvetenskap oftast studerat minnen och minnesskapande  utifrån just detta perspektiv: hur representeras minnena? Vad gör minnet för en nation, en grupp, vilken funktion har de representerade  minnena?

Men, nu måste forskningen breddas, menar hon, inte minst därför att den digitala utvecklingen i grunden har förändrat hur människor delar med sig av personliga och professionella minnen.

– Tidigare var förmedlingen av minnen över kultur- och språkgränserna mycket mer begränsad. Kommunikation och översättning tog en avsevärd tid. Så är det inte längre. Nu kan vi dela minnen i en global kontext, snabbt och med  människor vi aldrig har träffat tidigare, från andra länder och kulturer, och vi blandar personliga och professionella minnen, det privata och det offentliga. Vi lägger också ut bilder och annat material i en omfattning som saknar historiskt motstycke.

Idag finns också möjligheten att manipulera bilder, använda sig av någons annans bilder eller material för att skapa en historia eller identitet, samt att kommentera andras minnen via kommentarsfält. Delade minnen kan också ge upphov till olika grupperingar på nätet, där både positiva och negativa gemenskaper kan skapas.

Denna utveckling väcker många intressanta frågor som gruppen vill utforska under sin tid på Pufendorfinstitutet.

Barbara Törnquist-Plewa menar att den temporala aspekten är speciellt intressant – när är något ett minne? Nu och då flyter samman eftersom bilder och annat material kan läggas ut i nästan samma stund som händelsen som dokumenterats har inträffat. Också av intresse är manipulering, algoritmer och ägandeskap.

– Hur påverkas vårt individuella och kollektiva minne när vi inte kan vara säkra på att de representerade minnena dokumenterar ett historiskt skeende? Vad gör det med människors  syn på historien? Vidare måste man fråga sig vem som äger våra minnen om vem som helst kan spara och kopiera dem.

Slutligen, menar hon, är det viktigt att utforska hur algoritmer påverkar det vi ser och tar till oss på nätet: i vilken utsträckning är det tekniska system som bestämmer vad vi ska minnas, och när?

Inom ramen för arbetet kommer forskargruppen att anordna workshops, bjuda in gästföreläsare, och undersöka möjligheterna för att ta fram olika tekniska metoder som kan användas för att bedriva minnesforskning in en digital kontext.

– Förhoppningen är att vi ska skapa ett nätverk av forskare som är intresserad av liknande frågor, och komma vidare i några av våra frågeställningar, avslutar Barbara Törnquist-Plewa.