Pufendorfinstitutets initiativ till tvärvetenskaplig migrationsforskning presenterades i förra veckan av samordnaren Mine Islar vid University Day, ett arrangemang vid svenska ambassaden i Washington. Hon tycker att det blev en värdefull erfarenhet ur många synvinklar.
– Att träffa andra migrationsforskare var mycket stimulerande, inte minst på grund av Sveriges och USA:s gemensamma migrationshistoria. Svenskarna i USA är migranter så vi hade en intressant diskussion om det svenska inflytandet i USA genom historien, säger hon.
I hennes presentation av Pufendorfinstitutets migrationsinitiativ lyfte hon fram såväl genomförda som planerade aktiviteter.
– Framför allt ville jag betona vårt tvärvetenskapliga och gränsöverskridande förhållningssätt till migrationsforskning. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp som tar hänsyn till hur samhällen anpassar sig till inflödet av människor. På så sätt kan man gå utanför det mycket smala politiska perspektivet på migration som är förhärskande i många länder i dag.
– Det är ett förhållningssätt som enligt min uppfattning innebär att alla, sina olikheter till trots, har lika mycket värde. De politiska partierna måste inse att vi alla har något att vinna på mångfald.
Mine Islar använde exempel från forskningen om folkrörelser för att visa hur många samhällen bygger på solidaritet och omsorg. Ett sådant exempel var alla de Malmöbor som ställde upp för att erbjuda mat och bostäder när den stora flyktingvågen nådde Sverige hösten 2015.
Diskussionen som följde på Mine Islars presentation tog upp många frågor som är relevanta för Pufendorfinitiativet, t ex miljömigration.
– Många åhörare observerade att begreppet klimatflykting blivit vanligt i medierna. Men i diskussionen framkom att det inte finns någon entydig definition av vad en klimatflykting är.
En annan diskussionspunkt var migration och arbetsmarknader. Mine Islar påpekar att ett tvärvetenskapligt och gränsöverskridande förhållningssätt gör att forskarna kan sätta in migration och sysselsättning i ett större sammanhang.
– Olika dimensioner av livet hänger tätt samman. Som forskare kan man inte diskutera t ex migration och sysselsättning i ett vakuum, utan man måste även ta hänsyn till frågor om bl a hållbarhet, genus, klass och globalisering, säger hon.
Med sig från USA till Pufendorfinstitutet tar hon också ny och intressant forskning, t ex organisationsforskning som undersöker hur regeringar och myndigheter måste hantera problem som har att göra med medialisering, en åldrande befolkning, sjunkande förtroende och social fragmentisering.
– Det blir intressant att utforska det här området närmare i förhållande till det vi gör och att bygga vidare på de nätverk och personer jag kom i kontakt med under resan, avslutar hon.