Urbana Naturbaserade lösningar ur ett människorättsperspektiv
ASG 2026-2027
Kan lösningar som bygger på naturen också ta hänsyn till mänskliga rättigheter? Och vem avgör egentligen vilka behov som ska gå först när städer satsar på sådana lösningar?
Naturbaserade lösningar innebär att man använder eller inspireras av naturens egna processer för att möta utmaningar som klimatförändringar, samtidigt som både ekosystem och människor ska gynnas.
De används allt oftare i städer. Det kan till exempel handla om parker, gröna stråk eller sätt att hantera vatten. Tanken är att de ska förbättra miljön, men också bidra till bättre livsvillkor för dem som bor där.
Men sådana lösningar är aldrig neutrala. Var man bygger, vad som prioriteras och vilka behov som väger tyngst påverkar hur nyttor och nackdelar fördelas. I stadsmiljöer, där många intressen möts, blir sådana avvägningar särskilt tydliga.
Det är dessa spänningar den här forskargruppen utgår från. Vad händer om naturbaserade lösningar också prövas utifrån ett människorättsperspektiv? Kan det göra det tydligare vem som har ansvar, bidra till att fler får komma till tals och synliggöra konsekvenserna av olika beslut? Och kan det hjälpa till att skilja mellan avvägningar som är rimliga – och sådana som inte är det?
För att undersöka detta samlar gruppen forskare från flera områden – bland annat stadsplanering, kulturgeografi, vattenresursteknik, miljö- och människorättsjuridik, ekologi och miljövetenskap. Tillsammans undersöker de hur beslut om naturbaserade lösningar i städer kan påverka människors rättigheter – och hur dessa rättigheter kan tas tillvara i planering, genomförande och långsiktig förvaltning.
I centrum står ett skifte i synsätt. I stället för att se naturbaserade lösningar som enbart tekniska eller miljömässiga åtgärder, ses de som sociala och politiska processer – där frågor om rättigheter, ansvar och ansvarsutkrävande är avgörande. Utmaningen blir att göra dessa dimensioner begripliga och användbara i faktiska beslut.
Gruppen arbetar med att:
- föra samman olika perspektiv för att undersöka hur juridiska, sociala och ekologiska frågor hänger ihop
- identifiera kunskapsluckor i hur naturbaserade lösningar hanterar frågor som jämlikhet, delaktighet och hur nyttor och belastningar fördelas
- utveckla ett ramverk för hur mänskliga rättigheter kan integreras i naturbaserade lösningar genom hela processen, från planering till förvaltning.
Medlemmar
Masoumeh Mirsafa, LTH (koordninator)
Maria Andrea Nardi, S samt Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law (co-koordinator)
Claudia Ituarte-Lima, Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law (RWI)
Anna Persson, N
Carolina Rodriguez, N
Johana Sörensen, LTH
Ana Maria Vargas Falla, S