Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nyttodelning av genetiska resurser

ASGn avhandlar de olika dimensionerna av nyttodelning i samband med genetiska resurser. Utgångspunkten för diskussionen är en identifierad brist på universellt accepterade definitioner, mål och metoder för nyttodelning som medlemmar i det vetenskapliga samfundet - och bredare intressentgrupper - kan använda sig av .

De senaste framstegen inom DNA-sekvenserings- och manipulationsteknologier ger löften om till synes obegränsade möjligheter att nyttja genetiska resurser från växt- och djurarter. Eftersom den stora majoriteten av biologisk mångfald återfinns i tropiska regioner, är det högst troligt att potentialen för genetiska resurser kommer att utforskas i tropiska länder. Emellertid kommer, för närvarande, mycket av detta utforskande sannolikt att utföras av forskare från Europa och Nordamerika. På internationell nivå hanteras vanligen frågor om rättvisa och jämlikhet, liksom balansen av rättigheter mellan det Globala Nord och det Globala Syd genom nyttodelning (benefit-sharing)Medan det förekommit en hel del internationell debatt om detta ämne inom områden som juridik och biologi, kvarstår avgörande luckor. Det här väcker viktiga frågor om ägande och tillgång till potentiella kommersiella och icke-kommersiella fördelar (benefits). 

Nyttodelning framträder som en metod för att uppnå ömsesidighet och balans mellan subjekt, material och aktörer involverade i forskning. På den internationella juridiska arenan är nyttodelning en beståndsdel sammankopplad med mänskliga rättigheter och bevarande av biologisk mångfald. Denna sammankoppling behandlas inte ändamålsenligt beträffande vad intressenter, i princip, strävar efter att uppnå med nyttodelning. Med andra ord, inom nyttodelningens juridiska och politiska område saknas ansvarighet gällande huruvida de uppnår vad de avser att uppnå. 

Syftet härrör ur det problem som vi klart identifierat gällande bristen på universellt accepterade definitioner, mål och metoder för nyttodelning tillgängliga för medlemmar i det vetenskapliga samfundet och för bredare intressentgrupper. Även om det inte finns någon enhetlig definition eller några riktlinjer för hur det angelägna i rättvis och rättvis nyttodelning bör upprätthållas, måste alla som använder genetiska resurser i sin forskning dagligen hantera skyldigheter gällande nyttodelning. Det rättsliga och politiska nyttodelnings-system som sprungit ur bruket av genetiska resurser är ett flerdimensionellt koncept som förekommer inom många områden, inklusive biologisk mångfald-studier, farmaci, djurhållning, växtbiologi och mänsklig genetik, för att bara nämna några. De gemensamma frågorna och utmaningarna med nyttodelning har många synergier som är relevanta från våra områdens perspektiv.