Utsatta barn

Samarbete för att identifiera och hantera risker (ASG 2020-2021)

Hur kan samhällets aktörer hjälpas åt för att tidigare identifiera barn som far illa?

Varför hittar vi inte barnen som far illa? Många professioner som arbetar med barn och vuxna, såsom lärare, läkare, socialarbetare och sjuksköterskor är skyldiga att anmäla misstanke om att barn far illa. Trots detta är det flera barn varje år som dödas av sina föräldrar, eller som upptäcks när missförhållandena pågått under lång tid. Temat kommer att ställa frågan till personer från de olika verksamheterna där barn finns för att få hjälp att belysa frågan om varför vi inte hittar alla de som far illa. Vi kommer även att diskutera begreppet ”fara illa” som inte är helt definierat men som ligger till grund för orosanmälningarna. 

Att leva i familj där det förekommer våld påverkar alla. Barn som bevittnar eller utsätts för våld, eller hot om våld drabbas hårt, med konsekvenser för utveckling och hälsa. Våldsutsatthet i barndomen ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa senare i livet. Barn befinner sig i många olika sammanhang utanför familjen under sin uppväxt, där personer i olika professioner (såsom hälso- och sjukvården, tandvården och skolan) är skyldiga att göra en så kallad orosanmälan om de misstänker att barn riskerar att fara illa. Det finns alltså ett starkt lagligt skydd för barnen, med tydligt ansvar från de vuxna. Det finns däremot inte någon tydlig definition av ”barn som far illa” kopplat till den rättsliga anmälningsskyldigheten, vilket kan väcka en osäkerhet hos professionella aktörer kring vad som bör anmälas och när en orosanmälan ska göras.

”skydda barn mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp," ur FN:s konvention för barns rättigheter, artikel 19. 

Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020-01-01 har barnens ställning har stärkts ytterligare i Sverige. Varje verksamhet runt barnen gör orosanmälningar, men vad som de som arbetar nära barnen behöver av varandra för att bli ännu bättre på att identifiera barnen tidigt har hittills inte diskuterats eller studerats i någon stor omfattning, där både forskare och verksamhetsföreträdare finns med.

Vi vet alltså inte med säkerhet varför vi inte hittar barnen, och det är den övergripande frågan som denna ASG ska arbeta med under det kommande året. För att komma åt denna komplexa frågeställning består gruppens sammansättning av forskare inom; sociologi, medicin, hälsovetenskap, juridik, barntandvård och kriminologi. 

Gruppen arbetar utifrån de olika områdena som arbetar där barn finns; socialtjänsten, vården (barnhälsovården, tandvården och akutsjukvården) och skolan.

 

barn bygger med klossar. Foto

Medlemmar

Gruppens medlemmar, länkade till respektive sida i forskningsportalen LUCRIS

Anna Kristensson Ekwall (koordinator)

Maria Ekstrand Ragnar

Ardavan Khoshnood

Gunilla Klingberg

Louise Laurell

Titti Mattsson

Lina Ponnert

Gisela Priebe

Karin Ridell