Nanopartiklar finns i allt från plast och betong till målarfärg och textilier. De används för att göra material både starkare och lättare men har även andra användningsområden.
– De finns i viss målarfärg för att göra den vitare. De fungerar också som katalysatorer och kan rensa luften från kväveoxider som är en komponent i luftföroreningar. Nanopartiklar används även inom kosmetikaindustrin och finns till exempel i solkrämer, säger Christina Isaxon forskare vid Lunds universitet.
Vid Lunds universitet ligger nanoforskningen i framkant. Här studeras också hur partiklarna påverkar människors hälsa bland annat genom besök på arbetsplatser och genom egna försök i kontrollerade miljöer.
– Om partiklarna blir luftburna så kan de komma ner i djupet av lungblåsorna, eftersom de är så små. Risken uppstår under tiden de tillverkas och tillsätts i produkter, när man hanterar en produkt eller lägger den på soptippen. Eftersom partiklarna är så små och får nya egenskaper så är vi inte helt säkra på hur de påverkar oss. Tekniken är så pass ny och kunskapen om detta behöver bli bättre, säger Christina Isaxon.
De fåtal studier som finns visar att partiklarna kan fortplanta sig i näringskedjan, de har hittats i fiskar och andra djur. Vissa nanopartiklar påminner dessutom om formen hos asbest – ett material som är mycket farligt att andas in.
För att sätta säkerheten i fokus anordnade Pufendorfinsitutets fd ASG "Nanosäkerhet" den 24 april en heldag om nanoteknologins roll i samhället, nu och i framtiden.
Under dagen diskuterade forskare, representanter från industrin och en intresserad allmänhet bland annat risker vid användning av nanoteknik, nanopartiklars påverkan på miljö och hälsa samt hantering av utsläpp och avfall utifrån en rad olika perspektiv, alltifrån juridiska till miljömässiga.
Temat för dagen väckte också mediernas intresse.
Artiklar i media