Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Så måste vi ställa om vårt livsmedelssystem

Just nu undersöker två forskargrupper vid Pufendorfinstitutet hur en omställning av livsmedelssystemet kan gå till. En av grupperna fokuserar på ett proteinskifte, den andra på hur vi kan förnya jordbruket.
växtbaserad protein
Att öka konsumtionen av växtbaserad protein såsom bönor, linser och baljväxter är bra för både hälsan och klimatet.

– Vi vet att dagens livsmedelssystem är ohållbart och att vi behöver minska mängden protein som konsumeras i denna del av världen, säger Cheryl Sjöström, koordinator för gruppen The Protein Shifts, som fokuserar på ett proteinskifte där vi både minskar andelen protein som vi äter, samt ersätter mängden animaliskt protein - kött, ägg och mjölk - med protein från växtbaserade källor som bönor, linser och andra baljväxter.

Att hitta nya alternativa växtbaserade proteinrika livsmedel är något som flera forskare i Lund arbetar med. Bland annat görs försök för att utveckla nya livsmedel, såsom färser och filéer baserade på restprodukter från rapsoljetillverkning. Forskare har nyligen även tagit fram en proteinrik smoothie gjord på frukt, potatis och rapsolja, som ett hälsosamt, miljövänligt och vegetabiliskt alternativ till mjölk. Alger och tång är också några av de livsmedel som forskarna finner särskilt intressanta, och som skulle kunna ingå i en framtida kost.

Läs mer: Raps blir till färs och filéer för veganer
Läs mer: "Växtmjölk" och Omega 3-dryck på gång

Idag utgör jordbruksmatssystemet cirka 30 procent av våra utsläpp av växthusgaser, varav 80 procent genereras av boskapssektorn. Proteiner av vegetabiliskt ursprung har ett betydligt lägre koldioxidavtryck på miljön. Genom att utveckla attraktiva och hälsosamma livsmedel baserade på växtprotein kan vi bidra till att nå Sveriges klimat- och hållbarhetsmål, säger koordinatorn Cheryl Sjöström.

– Vi tittar på vilka alternativ som skulle kunna vara attraktiva för konsumenterna eftersom det tycks vara lättare för människor att tänka sig att ersätta sin hamburgare eller mjölk med växtbaserade alternativ än att ta bort proteinet helt och hållet, men vi har inte för avsikt att identifiera någon "perfekt diet" eller göra anspråk på exakt vad folk borde eller inte borde äta.

Rekommendationerna om att minska sin köttkonsumtion och öka intaget av växtbaserat protein är ingen nyhet, men enligt Cheryl Sjöström och hennes kollegor är det inget som händer över en natt. Därför behövs det mer tvärvetenskaplig forskning på hur omställningen ska gå till, och vilka hinder och möjligheter det finns, både vad gäller produktion, konsumtion, miljö- och hälsoaspekter. 

Fleråriga grödor för ett hållbart jordbruk 

Ett flerårigt jordbruk innebär att man använder sig av perenna (fleråriga) grödor som man inte behöver så om varje år och som kan odlas i kombination med andra grödor i så kallade polykulturer. 

– Utmaningarna är givetvis många då en omställning till ett flerårigt jordbruk skulle kräva en fundamental omställning från hur jordbruket bedrivits de senaste 10 000 år sedan.  Detta kan vara svårt att föreställa sig då den politiska och ekonomiska makten inom livsmedelsindustrin ligger hos ett antal få transnationella företag, säger koordinatorn Lennart Olsson.

Inom temat Domestication utforskas förutsättningarna för att övergå till ett flerårigt jordbruk, med perenna grödor. Enlig forskarna finns det stora miljömässiga fördelar med att radikalt ställa om jordbruket: minskade miljöföroreningar, jorderosion och näringsläckage, minskad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel, och ökad motståndskraft vid extrema väderhändelser som torka. Ett flerårigt jordbruk skulle även kunna bidra till att mildra klimatförändringarna genom att lagra växthusgaser. Det kan också medföra sociala vinster som närmare kontakt mellan producenter och konsumenter, fler hållbara jobb inom jordbrukssektorn och en mer levande landsbygd. 

– Den stora utmaningen är att skördarna med ett flerårigt jordbruk är betydligt lägre än med ett konventionellt jordbruk. Många ser detta som problematiskt i och med dagens upplevda behov av en ökad livsmedelsproduktion.

Enligt Lennart Olsson och hans kollegor i gruppen, är en perenn omställning av jordbruket dock den enda vägen framåt för att skapa en riktig omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem och de ser positivt på att detta nu lyfts fram som en viktig strategi i den nya rapporten från Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. 

Läs rapporten Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems.

Läs mer om forskning om perenna grödor vid Lunds universitet

 

perenna grödor
Vid The Land Institute har man framgångsrikt domesticerat en ny veteliknande perenn gröda, Kernza (till vänster). Kernza är en klimatsmart och tålig gröda som kan odlas i olika typer av klimat.

Mer information

Läs mer om Temat The Protein Shifts

Kontaktperson:
Cheryl Sjöström 
Forskare, Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk Geografi
Cheryl [dot] sjostrom [at] keg [dot] lu [dot] se
46 222 62 28

Läs mer om Temat Domestication

Kontaktperson:
Lennart Olsson 

Professor vid Lund University Sustainability Studies (LUCSUS) 
Lunds universitet
lennart [dot] olsson [at] lucsus [dot] lu [dot] se
+46 46 222 05 11

Kommande händelser

Den 6-10 maj anondnar Temat Domestication en internationell konferens om Perenna grödor i Lund.

 

 

 

Senaste nyheter

2019-01-22

Så måste vi ställa om vårt livsmedelssystem

Så måste vi ställa om vårt livsmedelssystem
2018-12-10

Reflektioner kring Pufendorfinstitutets Migrationsinitiativ

Reflektioner kring Pufendorfinstitutets Migrationsinitiativ
2018-12-03

Är framtidens jordbruk flerårigt?

Är framtidens jordbruk flerårigt?
2018-11-02

Urban kreativitet ger liv åt gömda platser

Urban kreativitet ger liv åt gömda platser
2018-11-02

Vad vore akademin utan migranter?

Vad vore akademin utan migranter?

Pufendorfinstitutet
Lunds universitet

Box 117, 221 00 LUND

Besöksadress: Biskopsgatan 3