Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Där fysik möter konst – historien om Gamla Fysicum får nytt liv

Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Drönarfoto.
Nu: Pufendorfinstitutet. Då: Fysicum. Båda: Ett hus som inspirerat forskare vid Lunds universitet sedan 1886.

Vad kan en historisk byggnad berätta om människorna som en gång arbetade där? Och hur kan konst hjälpa oss att knyta samman gårdagens upptäckter med dagens (och morgondagens) forskning?

dessa frågor har följt Stanley Micklavzina och Diane Sandall, ett äkta par från Oregon i USA, i arbetet med en utställning för Pufendorf Institute for Advanced Studies (Pufendorf IAS). I dag är institutet en mötesplats för interdisciplinär forskning vid Lunds universitet. För drygt hundra år sedan huserade samma byggnad några av universitetets mest betydelsefulla bidrag till den moderna fysikens framväxt. 

Stanley, hedersdoktor vid Lunds universitet och pensionerad fysikpedagog, har ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt att göra vetenskap begriplig och tillgänglig för både studenter och allmänhet. Diane är konstnär och grafiker och har under senare år allt oftare arbetat i skärningspunkten mellan konst och vetenskap. 

På initiativ av Stacey Ristinmaa Sörensen, föreståndare för Pufendorf IAS, bjöds paret in för att ta fram idéer som kunde synliggöra ”Gamla Fysicum”. Fokus låg på fysikern och matematikern Johannes Rydberg, vars forskning bidrog till att lägga grunden för kvantfysiken. Projektet uppmärksammar också den forskning som följde, bland annat Manne Siegbahns banbrytande arbete inom röntgenspektroskopi, som belönades med Nobelpriset i fysik 1924. 

En berättelse om konst, vetenskap och nyfikenhet

Efter att ha fördjupat sig i byggnaden och dess historia arbetade Stanley och Diane fram flera förslag. Slutresultatet är en utställning där interaktiv vetenskapskommunikation möter historieberättande och konst. 

En man står bredvid ett träbord med ljusspektrumappart.
Stanley Micklavzina och delar av utställningen.

Stanley har utvecklat en interaktiv installation där besökare kan utforska ljusspektra och den fysik som ligger bakom Rydbergs berömda formel. Det finns också ett specialdesignat bord som fungerar som en bokstavlig plattform till utställningen. Dessutom har han tillsammans med en grafisk formgivare skapat en kort animation som visar hur elektroners energiövergångar kan ge upphov till eller absorbera ljus. 

 

 

Två personer står framför en tavla på en gul vägg.

 

 

För Diane är utställningens mittpunkt en stor målning som väver samman byggnadens arkitektur, fysikens historia och själva forskningsprocessen. Redan tidigt fascinerades hon inte bara av kvantfysikens framväxt, utan också av byggnadens arkitektur.

Målningen följer spåren av upptäckter från atom- och kvantfysikens första år fram till dagens innovationer. Människor inspireras av andras forskning och insikter och bygger vidare på dem, ibland steg för steg, ibland i helt nya riktningar, och ibland genom att våga ta intuitiva språng.

Den tanken ligger också nära Pufendorf IAS verksamhet i dag. Där byggnaden en gång samlade fysiker, möts nu forskare från olika discipliner för att utbyta idéer och hitta nya vägar framåt. 

Varje forskare bygger vidare på arbetet från dem som kommit före och får samtidigt nya perspektiv genom mötet med sina kollegor.

Att upptäcka skönheten i fysiken

För Diane innebar projektet en resa genom mer än ett sekel av vetenskapshistoria, från Rydbergs formel 1888 fram till dagens forskning. 

– Hela processen har varit otroligt intressant. Jag har läst mycket om vilka dessa fysiker var och hur de påverkade varandra, berättar hon. 

Det som överraskade henne mest var själva ämnet. 

Jag blev förvånad över hur vacker fysiken faktiskt är!

Samarbetet blev också en av projektets mest givande delar. Stanley bidrog med sina kunskaper om fysik och vetenskapshistoria, medan Diane omsatte idéerna i bild.

– Det var fantastiskt roligt att bolla idéer för att hitta berättelsen bakom vetenskapen, säger Diane. 

Stanley håller med och beskriver arbetet med att förena konst och vetenskap som något "helt underbart". 

Att hedra historien och inspirera framtiden

Utställningen invigs under Kulturnatten i Lund på Pufendorfinstitutet, Biskopsgatan 3 i Lund, den 19 september klockan 12.00.

Den byggnad som idag inhyser Pufendorfinstitutet byggdes alltså ursprungligen som Lunds universitets första fysiska institution. Byggnaden är utsedd till en European Physical Society Historic Site som ett erkännande av Johannes Rydbergs banbrytande arbete med spektralanalys. 

Men för Stanley och Diane handlar utställningen om mer än att uppmärksamma tidigare forskningsframgångar. Den handlar också om den nyfikenhet som driver forskning, då som nu. De frågor som formulerades i Gamla Fysicum bidrog till att forma den moderna fysiken. I dag samlas forskare från vitt skilda områden i samma byggnad, på Pufendorfinstitutet, för att utforska nya frågor, nya samarbeten och nya sätt att förstå världen. 

Både Stanley och Diane lyfter historien som en inspirationskälla för nutid och framtid. Diane ser fram emot att presentera tavlan under Kulturnatten:

Framför allt hoppas jag att besökarna ska kunna känna något av den skönhet och vördnad som jag själv upptäckte när jag fördjupade mig i atom- och kvantfysiken. Jag hoppas att det väcker samma nyfikenhet på universum och hur det fungerar som drev de fysiker som arbetade i denna fantastiska byggnad.


Pufendorfinstitutet har ett digert program under Kulturnatten den 19 september. Läs hela programmet:
Kulturnatten | PUFENDORFINSTITUTET

Pufendorfinstitutets historia i sin helhet finns att läsa här: 
Huset och dess historia | PUFENDORFINSTITUTET