Det okända ”där ute” är inne igen

Av asa [dot] thormahlen [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Thormählen) - publicerad 12 februari 2026

Stjärnhimmel över berg. Foto. — Foto: Marek Piwnicki/unsplash

Unidentified Anomalous Phenomena (UAP) – tidigare kallat UFO – har fascinerat mänskligheten i århundraden – från mystiska ljus på himlen till sensordata och närkontakter som trotsar konventionella förklaringar. Dessa händelser utmanar vår förståelse av naturen, tekniken och till och med vår plats i universum.

Kan en nystartad interdisciplinär forskargrupp vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet, lyckas konfrontera en av mänsklighetens mest djupgående ontologiska och existentiella frågor: Är vi den enda avancerade intelligensen i universum?

Medial uppmärksamhet innan arbetet ens börjat

Det är troligen första gången i Pufendorfinstitutets 16-åriga historia som en Advanced Study Group fått medial uppmärksamhet innan gruppen ens hunnit hålla sitt första möte. Intresset kommer inte bara från journalister och nyhetsredaktioner – även privatpersoner, forskare och entusiaster från flera länder har hört av sig.

Under årets första månader har jag haft tät mejlkontakt med Anders Warell och Melina Tsapos, och nu möter jag dem för första gången en sen fredagseftermiddag på Pufendorfinstitutet. De har just avslutat sitt första interna ASG-möte, men några tecken på fredagströtthet syns inte. Tvärtom – båda är fulla av energi.

Helt rätt i tiden

När jag frågar varför just deras ASG väckt så mycket uppmärksamhet, svarar de att mycket har förändrats i diskussionen om UAP – här i Sverige och internationellt.

Allt fler aktörer tar frågan på allvar. I USA har myndigheter och politiker verifierat att fenomenet är verkligt och erkänt behovet av transparens och systematisk granskning av observationer. När fenomenet rör sig från marginaliserad kuriositet till att diskuteras på hög politisk nivå, väcks nya frågor om säkerhet, vetenskaplig metod och vår förståelse av världen.

Samtidigt befinner vi oss i en tid där information – och desinformation – cirkulerar snabbare än någonsin. Behovet av seriös, oberoende och akademiskt grundad forskning är därför större än tidigare.

Melina och Anders formulerar det så här:

Det ligger helt rätt i tiden, det finns ett uppdämt behov av kunskap som vi kan nå genom att granska fenomenet med ett vetenskapligt, interdisciplinärt angreppssätt.

”Frequently asked questions”

Förutom den mest frekventa frågan – ”Finns UFOn?!” – får de också frågor från kollegor och nyfikna som undrar om det går att ansluta som doktorand eller forskare.

Den största mängden mejl kommer dock från privatpersoner med egna observationer. Anders inleder:

Det finns en stor frustration när det man sett avfärdas som stjärnor eller planeter. Den förklaringen blir absurd när man stänger ner flygplatser baserat på observationer från trovärdiga vittnen som piloter och flygledningspersonal - de vet hur Venus ser ut!

Melina fortsätter:

Folk är ‘excited’ över att någon faktiskt tar tag i det här och att det finns akademisk frihet som tillåter det.

Internationellt intresse

Hur får människor i Tyskland, Storbritannien och Danmark ens reda på gruppens existens? Anders skrattar:

Tja… alltså: Internet! Det räcker med att någon grupp på ett socialt medium lägger ut en länk, så är det igång.

Varken han eller Melina verkar särskilt förvånade över uppmärksamheten. De har fått mejl från etablerade forskare som fascineras av:

gruppens interdisciplinära upplägg
sammansättningen av kompetenser
möjligheten att utveckla forskningsfrågor i Pufendorfinstitutets miljö

I stället för att fastna vid frågan ”Är UAP verkligt?” utgår gruppen från fenomenets existens som studieobjekt, och fokuserar på att utveckla metoder för kritisk analys och vetenskaplig kunskapsutveckling. Melina sammanfattar:

Det finns så många sensationella dokumentärer, som typ Big Foot som går runt där ute. Tänk om de som köper in de här dokumentärerna hade kontaktat oss i stället.

Att hitta varandra – och bilda en grupp

Kontakterna som ledde fram till ASG:n började när David Dunér (Humanistiska fakulteten) och Beatriz Villarroel (Stockholms universitet) introducerade Anders (Lunds Tekniska Högskola, LTH) och Melina (Teologiska fakulteten) för varandra. David har tidigare deltagit i flera av Pufendorfinstitutets Teman, men det är första gången Anders Warell och Melina Tsapos är här. Utöver David finns även Aboma Merdasa (Medicinska fakulteten), som Melina känner sedan tidigare, och Alexandra Mouratidou (som Anders googlade upp och vars profil i LUCRIS, Lunds universitets forskningsportal var mitt i prick). Trond A. Tjøstheim (Humanistiska fakulteten) anslöt också, liksom Ulrika Sandén (LTH) och Jessica Abbott (Naturvetenskapliga fakulteten). Samtal som ibland började i skepsis utvecklades snabbt till en gemensam insikt: det måste finnas utrymme för ett tvärvetenskapligt, nyfiket och metodiskt förhållningssätt till fenomenet.

Det är knappast en slump att denna forskargrupp fått sin hemvist på Pufendorfinstitutet. Här får idéer ta plats innan de är projekt mogna för traditionell forskningsfinansiering. Här möts forskare utan krav på färdiga resultat, och här odlas den intellektuella nyfikenhet som behövs för att våga ställa frågor om det okända. Efter gruppens första möte säger Melina:

Det är sann ‘diversity’ – både i förhållningssätt, metoder och åsikter.

och Anders fyller på:

Det är verkligen befriande att vara här – och att ni stödjer oss!

Framåt

Advanced Study Group Anomalous Agenda har alltså just påbörjat sitt arbete och är verksam under hela 2026. Ambitionen är tydlig: att skapa kunskap, metod och akademisk legitimitet i ett fält som länge varit omgivet av brus, spekulationer och sensationer. Anders får sista ordet:

Målet är förstås att fortsätta arbeta tillsammans efter den här ASGn, kanske söka Tema vid Pufendorf*. Vi vill bidra till att förändra samhällets syn på ämnet, från skepticism till kunskap, och att medierna istället vänder sig till oss i framtiden.