Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

En resurs blir till – Intervju med Temat Resourcification

pollinering
Ekosystemtjänster, dvs naturliga system och funktioner som reglerar exempelvis vattennivåer, temperatur och pollinering kan bli framtidens mest eftertraktade resurs enligt Temats koordinatorer Johan Hultman och Hervé Corvellec

I en värld med nästan 10 miljarder människor ökar konkurrensen om jordens resurser, såväl materiella som immateriella. Vid Pufendorfinstitutet undersöker det aktuella Temat Resourcification hur saker resourcificeras, dvs hur de definieras, produceras, utnyttjas, används, och tas om hand. Temats koordinatorer Johan Hultman och Hervé Corvellec reder ut begreppen och ger oss en inblick i det pågående arbetet.

Vad är en resurs? 

Resurs ÄR inte, de BLIR till genom processer som kan mobiliseras för att lösa en situation där det är brist på någonting, exempelvis en råvara eller överskott på någonting, exempelvis arbetslösa. Resurser skapar inte sig själva, och de skapas inte slumpmässigt. Resurser är alltid beroende av tid och rum. Ett oljefält kan bara bli en resurs om det är socialt legitimt att använda olja som energikälla, samtidigt som det är lönsamt jämfört med andra energikällor. En gen kan bara bli en resurs när det utvecklats teknologi att extrahera den, manipulera den och göra medicin av den. En resurs kan också sluta vara en resurs på grund av sociala och ekonomiska  förändringar, t ex som i fallet med slaveri.

Vad innebär resourcification?

Resourcification innebär att realisera en potential. Resursifiering har både positiva och negativa konsekvenser beroende på perspektiv, det gynnar ofta vissa men utnyttjar eller skadar andra.

Vad tror ni blir framtidens mest omdiskuterade eller eftertraktade resurser? 

De flesta resursifieringar är omdiskuterade – ska och bör man göra en resurs av detta?
Ekosystemtjänster, dvs naturliga system och funktioner som reglerar exempelvis vattennivåer, temperatur och pollinering kan mycket väl bli framtidens mest eftertraktade resurser.  Det är inte osannolikt att ekosystemtjänster resursifieras genom att de regleras och ges ägarskap som sedan kan handlas med på en marknad, eller bäddas in i koloniala relationer som exempelvis land- eller ocean-grabbing. Inom Temat diskuterar vi vad som möjliggör en sådan utveckling, hur det sker och vem som vinner respektive förlorar på det.

Vilka frågor har ni fokuserat på inom Temat , och vad har ni kommit fram till? 

Vi har läst och diskuterat hur olika vetenskapliga discipliner behandlat resursbegreppet, med fokus på geografi, nationalekonomi, företagsekonomi, hållbarhetsvetenskap, politisk ekologi, biologi och genetik. Resursforskning har en lång och bred tradition. Vårt bidrag handlar mycket om hur resurser inte är något som bara finns för att utnyttjas för t ex ekonomisk lönsamhet. Resurser är snarare något som konstrueras i specifika sociala sammanhang, något som flätar ihop samhälle och natur på nya sätt.

Vad har ni för planer för framtiden och vad hoppas ni att Temat ska leda till?

Vi har jobbat med att ta fram ett så kallat Resourcification Manifesto. Manifestet ska lanseras under ett evenemang på Skissernas Museum till hösten. Vi arbetar också med en artikel som ska muta in området Resourcification Studies.

Vi hoppas öppna upp ett fält för Resourcification Studies som en del av hållbarhetsforskning i vid bemärkelse . Vi hoppas även få igång en vetenskaplig och politisk diskussion om resursifieringsetik - vad ska resursifieras, varför, av vem, för vem?