Det var bara några år sedan som Emanuelle Charpentier och Jennifer Doudna skapade ett av genteknologins skarpaste verktyg - den genetiska saxen CRISPR/ Cas9 - för vilken de nu tilldelas Nobelpriset i kemi 2020.
Utvecklingen av den nya gentekniken CRISPR/Cas9, som innebär möjligheter att göra riktade förändringar i arvsmassan, har skapat en revolution inom biologisk och medicinsk forskning. Inom växtförädling hoppas man exempelvis kunna utveckla nya grödor som är bättre anpassade till ett framtida förändrat klimat och inom medicin kan tekniken användas för att diagnostisera och behandla svåra sjukdomar.
Tekniken innebär oändliga möjligheter men också risker, då den exempelvis kan användas för att göra bestående förändringar av människans arvsmassa, något som väcker många både etiska, juridiska och politiska frågor. Hur den nya gentekniken kommer att påverka vårt samhälle har varit fokus för forskarna inom det tvärvetenskapliga Temat CRISPRideas, vid Pufendorfinstitutet, under det senaste året.
- Nobelpriset visar på betydelsen av CRISPR/Cas9 som genombrott. Vi vill med detta internationella symposiet belysa vad tekniken kan göra och vilka implikationer det kan ha nu och i framtiden, säger Karin Broberg, koordinator för CRISPRideas.
Den 13 oktober anordnar forskarna ett heldags-symposium där den senaste forskningen på området presenteras och där genteknikens påverkan på samhället diskuteras.
Symposiet kan följas live här
Program (PDF)
