Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tar rymden till hjälp för att föreställa sig framtidens arbetsliv – på jorden

Två män sitter och pratar runt ett bord. Foto.
Psykologiforskaren Robert Holmberg och sociologen Christopher Mathieu ingår i ASG:n Work on Mars på Pufendorfinstitutet. Foto: Cecilia von Arnold

Att resa till Mars är en nervkittlande fantasi för många av oss. Inte minst bland tech-miljardärer, vars fascination för rymden inte tycks veta några gränser. Forskare såväl som företag investerar stort i att utforska möjligheterna att resa till rymden. I Lund har forskarna tagit det ett steg längre, i alla fall i tanken.

Psykologiforskaren Robert Holmberg och sociologen Christopher Mathieu arbetar i den tvärvetenskapliga gruppen Work on Mars på Pufendorfinstitutet. De är inga experter på vare sig astronomi eller fysik, och om att arbeta på Mars vet de egentligen inte särskilt mycket.

Att intresset för rymden är så stort tror Robert Holmberg har att göra med att vi gärna projicerar våra förhoppningar och farhågor på rymden samt att det ligger i människans natur, och i vår kultur, att vilja resa och upptäcka nya saker.

– På ett paradoxalt sätt har intresset för rymden växt allteftersom vi blir mer medvetna om hur vi är sammankopplade, och hur våra problem och lösningar är gemensamma. Det är just därför som Mars-­metaforen är så spännande att arbeta ut­ifrån.

Mars-metafor öppnar upp för nya frågor

Enligt forskarna är namnet Work on Mars främst en metafor för de extrema utmaningar, snabba samhällsförändringar och okända risker som vi kan tänkas möta i vårt framtida arbetsliv på jorden.

Mars-metaforen öppnar upp för nya frågor och dimensioner, och inspirerar dem att närma sig nya typer av utmaningar och risker som kan påverka vårt framtida arbetsliv och välmående, förklarar Robert Holmberg.

– Vi vet inte så mycket om att arbeta på Mars. Å andra sidan vet vi heller inte särskilt mycket om framtidens arbetsliv här på jorden. Pandemin är ett gott exempel på hur vårt liv, och inte minst vårt arbetsliv kan förändras över en natt.

Utmaningar i arbetslivet

En gång i månaden träffar de andra forskare inom alltifrån psykologi, sociologi, och ergonomi till genteknik och arbets- och miljö­medicin på Pufendorfinstitutet. Allt för att få en bättre förståelse för, och mer kunskap om, olika risker och förhoppningsvis förbereda oss på att hantera både kända och okända framtida utmaningar i arbetslivet.

De mest uppenbara fysiska utmaningarna är såklart att vårt klimat förändras, enligt Christopher Mathieu.

Personligen är han dock mer intresserad av de psykosociala utmaningarna. Brist på autonomi, kreativitet och sociala relationer på arbetsplatsen är troligtvis det mest ­förödande. För att inte tala om uttråkning. Vad händer när det som är viktigt för oss människor filtreras och effektiviseras bort i all större utsträckning?

– Studier visar att många astronauter upplever problem med autonomi då arbetet i en rymdfarkost ger få möjligheter att ta sig egna friheter. Detta är en viktig aspekt att ha med sig när vi diskuterar dagens och framtidens arbetsliv.

Den psykosociala arbetsmiljön mest utmanande

Forskarna är eniga om att det i vår del av världen inte är de fysiska aspekterna av vårt arbete som är den största risken.

– För många är det den psykosociala arbetsmiljön som är mest utmanande, säger Christopher Mathieu.

Han tänker bland annat på socialarbetare som dagligen möter personer i behov av hjälp men som gång på gång tvingas neka dem den assistans de behöver.

Vilka risker medför den tekniska utvecklingen?

En annan svåröverskådlig utmaning är tekniska innovationer. Utvecklingen av exempelvis nya material kan föra med sig o­överblickbara risker och utmaningar i framtiden, menar forskarna.

Ett par exempel är AI och VR, och såklart – vinterns stora bubblare – ChatGPT. Vad får dessa tekniker för konsekvenser för hur vi kommer att arbeta framöver? Hur kommer det att påverka vår undervisning på universitetet? Och vilka arbeten kommer bli över­flödiga när AI kan göra arbetet åt oss?

Det är just nyfikenheten att skapa något nytt, testa gränserna och upptäcka nya saker som är drivkraften bakom väldigt mycket arbete, menar Christopher Mathieu. Ibland till den grad att vi inte funderar så mycket över riskerna, kostnaderna och konsekvenserna.

– Det är även dessa drivkrafter som ligger bakom vårt arbete här på Pufendorfinstitutet, förklarar Robert Holmberg.

Artiklen publicerades ursprungligen i LUM 1/2023

Läs mer om Pufendorfinstitutets Advanced Study Group(ASG) Work on Mars