Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vem ska bort? En utställning om invasiva främmande växter

Björnloka. Akvarell
Bild: Cecilia Fredriksson

Vilka växter ska få finnas och vilka ska bort? Denna fråga står i centrum för en ny utställning om invasiva växter som visas på Pufendorfinstitutet och som invigs under Hållbarhetsveckan i Lund. Utställningen utgår från frågeställningar och en rad paradoxer som ett av institutets Tema-grupper med samma namn, Perspektiv på invasiva främmande växter, undersökt tillsammans under sin tid som Tema 2020-21.

I den här intervjun berättar forskarna Tina D’Hertefeldt och Salla Marttila om tankarna bakom utställningen. 

Vad handlar utställningen Vem ska bort? om?

Vår ambition är att presentera en holistisk syn på invasiva främmande växter. Under vårt arbete har vi bland annat undersökt människors attityder och reflektioner om invasiva främmande arter, detta genom en digital frågeslista som gått ut i hela landet. Av vårt insamlade frågelistmaterial har vi blivit varse att människor knyter an till växter på olika sätt, och att det kan skilja sig åt beroende på var man bor eller vilken generation man tillhör. Det som kan vara självklart att ta bort för en person kan vara något som en annan kommer att sakna. Utställningen handlar om det här, om paradoxer kring invasiva främmande växter -   det är det som vi arbetat med inom vårt Tema på Pufendorfinstitutet.

En paradox är exempelvis att invasiva växter kan vara väldigt livskraftiga medan det också finns risk att de tar över och förstör. En annan paradox är den mellan estetik och etik. Ibland tvingas vi att ta bort vackra och nyttiga växter som exempelvis vresrosen. Ett annat exempel är lupinen. Lupiner är uppskattade av många, men de tränger ut annan vegetation som vi vill ha och hotar den biologiska mångfalden. Det blir en paradox att vi måste ta bort en växt som många faktiskt uppskattar.

Vad får man se i utställningen?

Utställningen består av både texter och bilder om invasiva främmande växter. En av gruppens forskare, Cecilia Fredriksson, har målat akvareller av invasiva växter  som hon funnit i sitt eget närområde. Akvarellerna är inte tänkta som illustrationer per se, utan som verk och som bilder ämnade att ge ytterligare perspektiv på våra texter. I bilderna framträder även faktiska citat som speglar vad folk från hela Sverige har svarat i vår frågelista. Från samma insamlade materialet har en annan av gruppens forskare, Kristina Blennow, skapat sk. wordclouds som man också kan se på utställningen.

Utställning i Pufendorfinstitutets trädgård. Foto
Två av de uppförstorade akvarellerna på invasiva främmande växter som visas i utställningen "Vem ska bort?"

Varför är ett tvärvetenskapligt perspektiv på dessa frågor viktigt?

Frågan om hur invasiva främmande växter ska kontrolleras bygger på definitioner av vad invasiva främmande växter ÄR. Det kan verka tydligt att växter som anlänt efter år 1800 är främmande, men är det egentligen så självklart? Att jobba tvärvetenskapligt har utmanat oss i vår kommunikation och i vårt samarbete, att lära sig att kommunicera med forskare från olika discipliner har varit en viktig del av arbetet. Genom att tvärvetenskapligt analysera definitioner och fördjupa oss i Artdatabankens lista av riskklassificerade främmande arter, har vi inte bara fördjupat oss i invasiva främmande arter, utan även vilka arter som är inhemska, och vilken slags natur vi egentligen vill bevara.

Inom gruppen har vi tacklat frågeställningarna och metoderna på olika sätt, och vi har lärt oss mycket av varandra. Det har exempelvis varit värdefullt att ha med två filosofer eftersom de är duktiga på definitioner, vilket varit en viktig del i vårt arbete med artdatabanken och det har också varit spännande att ha med samhällsvetare som kan fånga berättelsens kraft. Vi har exempelvis haft många diskussioner om vad natur egentligen är. Dessa diskussioner har varit värdefulla – men ibland också svåra att ha. Att lära sig att kommunicera med forskare från olika discipliner har varit en viktig del av arbetet.

Vad hoppas ni att besökarna ska ta med sig från utställningen?

Frågan är ganska ny för Sverige, och det finns många pågående processer som vi vill försöka lyfta fram. Vi hoppas att bild och text ska förmedla en mer komplex bild av invasiva främmande växter än den vi primärt får, där det ofta handlar om upptäckt och kontroll av enskilda arter.

Utställningen är inte en informationsutställning utan en plats för reflektion. Vi hoppas på att skapa nyfikenhet kring vad som menas med invasiva främmande växter och få folk att uppmärksamma de växter de har runtomkring sig. Syftet med utställningen är  alltså att väcka tankar, vi vill inte komma med pekpinnar eller döda glädjen kring växter!

Varför är invasiva växter ett ämne som engagerar så många?

Gröna frågor är överlag mycket på agendan just nu, men det är också som sagt en ganska ny fråga som väcker nyfikenhet. Om man är intresserad av odling kan egna observationer vara en utgångspunkt, kanske börjar man se fröplantor av växter som tidigare frusit bort på vintern? Det kan även finnas en tanke om att göra en insats för naturen genom att kontrollera växterna. För de som är intresserade av biologisk mångfald har invasiva främmande arter seglat upp som en ny risk, att lägga till andra risker som följer med klimatförändringar och förändrad markanvändning.

En annan aspekt är att välkända, vackra växter som de vi talade om tidigare – lupiner och  vresrosor – är estetiskt tilltalande. När de ska bort väcker det engagemang och känslor.

Läs mer om utställningen i vårt kalendarium

Om utställningen

Utställningen finns på plats i Pufendorfinstitutets trädgård under Hållbarhetsveckan 3–8 maj och fortsätter fram till den 31 maj.

Öppettider för den del som finns i byggnaden Donavit

  • Måndag till fredag (3-7 maj): kl 15-18    
  • Lördag (8 maj): kl 12-19

Bild:

Cecilia Fredriksson.

 "Nere på sydkusten lever jag nära flera av de invasiva växterna och i mitt måleri har jag närmat mig dem ytterligare i samband med vårt insamlade frågelistmaterial. Kombinationen av olika slags material är ett kreativt sätt att förhålla sig till vårt Tema, och för mig har det varit en spännande erfarenhet att måla mig in i forskningsobjektet. Förhoppningsvis hittar betraktaren en dynamik mellan text och bild."

Text:

Bente Eriksen, Salla Marttila och Tina D'Hertefeldt.

Citaten som lyser i de uppförstorade akvarellerna har hämtats från svaren på två frågelistor kring invasiva främmande arter som Folklivsarkivet vid Lunds universitet har skickat ut (meddelarlistan LUF M 256 samt en digital frågelista).