Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Samuel von Pufendorf

(1632-1694)

Pufendorfinstitutet tar sitt namn efter professor Samuel von Pufendorf, universitetets första strategiska rekrytering efter det att universitet invigdes 1668.

Om Samuel von Pufenforf

Född 1632 hade Pufendorf redan bevistat flera tyska universitet. Som professor i natur- och folkrätt i Heidelberg hade han gjort sig tillräckligt internationellt känd för att handplockas till Sverige av rikskanslern De la Gardie. Pufendorfs lön – 900 daler mot övriga professorers 600 – vittnar om hur angelägen man var att få honom till det nya universitetet.

Men i Pufendorf fick Lund inte bara ett känt namn utan även en omstridd fritänkare. I en tid präglad av religiös ortodoxi och gamla dogmer företrädde han de nya rationalistiska tänkesätt som planterats av Descartes och förfäktades av med Pufendorf jämnåriga som Locke och Spinoza. Liksom dessa stod Pufendorf för ett tänkande som inte baserades på religionen utan på förnuftet. Det uppskattades inte av alla hans kollegor.

När Pufendorf samlade sina idéer i verket De iure naturae et gentium (Om natur- och folkrätt; 1672) blev därför den första akademiska striden vid det unga universitetet ett faktum. Prokanslern rasade och professorskollegor publicerade motskrifter. I en av dessa anklagades Pufendorf för att vara ”epikuré, pelagian, socinian, hobbesian, cartesian, spinozist, kalvinist, polygamist, antinomist och ateist”.

Pufendorf kunde ta påhoppen med ro. Han visste att han från högsta ort hade mandat att tänka fritt, och i slutändan blev det hans belackare som fick göra avbön. Också tiden och omvärlden har givit honom rätt; det är hans skrifter – inte motståndarnas – som var de första vetenskapliga verken från Lund att nå internationell ryktbarhet, även långt efter författarens död. Ännu på 1800-talet användes exempelvis hans De officio hominis et civis (Om människans och medborgarens plikt; 1673) som lärobok i Frankrike.

När krig år 1676 tillfälligt stängde universitetet valde Pufendorf att gå vidare i karriären, och blev svensk rikshistoriograf i Stockholm. Han adlades 1684 och slutade sina dagar 1694 i tjänst hos kurfursten av Brandenburg.

Text: Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Lunds universitet.

Samuel Pufendorf

Samuel
Samuel Pufendorf 1632 - 1694