Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

KreAItiva framtider: vad händer med kreativitet i AI:s tidevarv?

TEMA 2026-2027

Vad händer med kreativiteten när maskiner kan skriva, komponera, designa och generera idéer? Och vad händer med mänskligt uttryck, fantasi och kreativ frihet när maskiner blir ”medskapare”?

Generativ AI förändrar snabbt hur människor skapar, lär sig och uttrycker sig. Från skrivande och design till forskning och konstnärligt arbete tar tekniken plats i områden som länge setts som djupt mänskliga. Det väcker i sin tur fler frågor – inte bara om hur kreativitet utövas i dag och kan komma att se ut i framtiden, utan också om vad kreativitet egentligen betyder och varför den är viktig. 

I förgrunden en hand som håller en orange fjärrkontroll, i bakgrunden en människa med orange datorskärm istället för ansikte.
Foto: Noah Buscher, Unsplash

Temat tar sin utgångspunkt i detta och undersöker kreativitet som något som formas i praktiken – i tänkande, i samspel med andra och i de sammanhang där människor verkar. Kreativitet uppstår inte i ett vakuum, utan formas i mötet med sociala miljöer, institutioner och kulturella normer – som alla nu påverkas av AI. 

För att förstå dessa förändringar samlar Temat forskare från bland annat filosofi, juridik, kulturvetenskap, teknik, neurovetenskap och konst. Tillsammans undersöker de hur AI förändrar villkoren för kreativt arbete i olika sammanhang och på olika nivåer: från den enskildes skapande till bredare sociala, kulturella och institutionella sammanhang

Spänningen mellan olika sätt att förstå och värdera kreativitet är centralt. Å ena sidan är kreativitet ett sätt att uttrycka mening, identitet och levd erfarenhet. Å andra sidan ses den allt oftare som ett verktyg för ökad effektivitet och som en drivkraft för innovation. Generativ AI tycks förstärka denna spänning. Den kan påskynda kreativa processer och öka produktiviteten, men väcker också grundläggande – kanske till och med existentiella – frågor om upphovskap, originalitet och vad kreativa uttryck egentligen är värda.

Arbetet kretsar kring följande frågor:

  1. Hur påverkar generativ AI samspelet mellan individuella tankeprocesser och sociala processer i kreativt arbete? (Vad händer i och mellan människor?)
  2. Hur formar kulturella, institutionella och tekniska sammanhang hur AI används i kreativt arbete – och hur omformas dessa sammanhang av AI? (Vad händer i de omgivande systemen och strukturerna?)
  3. Hur förändrar AI balansen mellan kreativitet som ett verktyg för effektivitet och kreativitet som ett uttryck för mänsklig erfarenhet? (Vad händer med själva synen på kreativitet?)

En viktig del av arbetet är att utforska hur dessa förändringar tar sig uttryck i praktiken. Gruppen kommer att utforska sina egna kreativa processer – ibland med AI och ibland utan – för att bättre förstå hur tekniken påverkar tänkande, samarbete och kreativa resultat. Genom att reflektera över sina egna erfarenheter använder gruppen inte bara kreativitet som studieobjekt, utan också som ett sätt att undersöka hur AI kan förändra hur vi skapar, samarbetar och utvecklar idéer.

Medlemmar

Stephan Schaefer, EHL (koordinator)
Miranda Kajtazi, EHL (co-koordinator)
Eduardo Gill-Pedro, J
Charlotte Högberg, LTH
Annette Krais, N
Jacek Malec, LTH
Erik Persson, HT
Robert Willim, HT