Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

De mänskliga rättigheternas framtid

Tema 2020-2021

Idén om mänskliga rättigheter har kritiserats för att vara alltför legalistisk, statscentrerad och reaktiv. Med ett utvidgat mandat men en svag implementering tenderar idén att å ena sidan fungera som maktmedel för starka aktörer å andra sidan att ha irrelevans för stora samhällsfrågor, som exempelvis ojämlikhet. Man kan också ifrågasätta om idén som koncept har en kapacitet att beskriva världens ökande komplexitet och osäkerhet.

Oavsett om dessa brister är faktiska eller illusoriska existerar det ett behov av att anpassa det legalistiska och dogmatiska mainstreamperspektivet på mänskliga rättigheter efter vårt föränderliga tidevarv, genom originella och kritiska samhällsvetenskapliga perspektiv. 

Inom det här Temat kommer arbetet att fokusera på frågan “hur ser framtiden ut för mänskliga rättigheter?”

Bakgrund

För sjuttiotvå år sedan utropade FN:s generalförsamling, som en konsekvens av det oändliga mänskliga lidande som andra världskriget hade vållat, sin deklaration om de mänskliga rättigheterna till “en gemensam norm för alla folk och nationer”. De mänskliga rättigheterna ingår i rättsliga och institutionella ramverk både internationellt, regionalt och nationellt. 

Under de år som gått sedan dess har viktiga resultat kunnat nås. De mänskliga rättigheterna har införlivats i en mängd internationella fördrag och ett detaljerat internationellt maskineri, och varit förenade med en dramatisk höjning av flera miljarder människors levnadsstandard, vilket återspeglas i Human Development Index och andra mätningar. Uppkomsten av populism och auktoritär ideologi, som nu ibland möjliggörs och påskyndas av digital teknik och ekonomisk opportunism på globala marknader, gör dock, i kombination med klimatförändringarnas katastrofala och samhällsförändrande effekter, att denna första period i framtiden kan komma att betraktas som en guldålder för mänskliga rättigheter.

Centrala institutioner och de materiella rättigheter som de upprätthåller (däribland ekonomiska och samhälleliga rättigheter, till exempel rätten till livsmedel och rätten till hälsa, liksom medborgerliga och politiska rättigheter, såsom rätten till privatliv och rätten till politiskt deltagande) är under hot, vilket gör framtiden osäker för människorättssystemet så som vi känner det.

Om Temat

Temat kommer vi att undersöka tre “nexuspunkter” – Bolagisering; Migration; och Auktoritär ideologi – där förändringar i både de naturliga och sociala systemen blir synbara både i sig själva och i samverkan med varandra. Analysen av dessa djupt sammanlänkade livsfunktioner placeras i epoken tidiga antropocen och digitaliseringen.