Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Offentlig konst

TEMA 2022

Offentlig konst väcker komplexa frågor om ägande, underhåll, restaurering, förändringar och förstörelse. Temat Public Art och The New Commons utforskar de ekonomiska, kulturella, sociala, juridiska, politiska och organisatoriska konsekvenserna av offentlig konst. Temat kommer att väcka nya frågor och analysera idéer om den offentliga konstens roll och formbarhet, samt dess institutionella ramverk i interaktion med aktörer som producerar offentlig konst eller som skapar incitament för att utforma, initiera, och/eller finansiera den.

Uppfattningar om offentlig konst som en del av och manifestationer av det goda samhället har en lång historia. Konst är ett symboliskt gods, gjort för att tolkas, och det är nära kopplat till mänskligt meningsskapande individuellt och kollektivt. Idén om konst för allmänt bruk, som en gemensam tillgång för samhället löper genom konsthistorien. Med en historisk roll som manifestation av makt framställs offentlig konst idag ofta som en symbol för civilisation och demokrati välfärdsländer. När offentliga konstverk väl har invigts börjar de dock leva ett eget liv – ofta helt oberoende av de intentioner som olika finansiärer, konstnärer, politiker etc. som var inblandade i deras tillkomst hade från början. 

Temat syftar till att hitta sätt för både top-down och bottom-up krafter att interagera för att utforma offentlig konst, liksom för offentliga och privata finansiärer och maktstrukturer att samverka i stöd för fria konstnärliga uttryck i det offentliga rummet. Temat kommer att utforska frågor om makt och konst i det offentliga rummet, som exempelvis 

  • Vem har något att säga till om i fråga om det gemensamma rummet, vilka är det offentliga rummets gränser och vad konstituerar offentlig konst? 
  • Handlar offentlig konst enbart om kulturpolitikeller är det en fråga också för andra politik- och rättsområden? 
  • Vilket inflytande följer i slutänden med finansiering av konsten, vare sig det gäller privat eller offentlig finansiering? 
  • Hur utvecklas ägande, i både snäv och bred bemärkelse? 
  • Vad händer om ett offentligt konstverk anses skadligt för den allmänna anständigheten? 

Det står klart att stora summor skattepengar läggs på konstinköp varje år och dessa inköp spelar en betydande roll inom konstsektorn i Sverige. Inspirerad av Montesquieu´s maktdelningsprincip håller svensk kulturpolitik som ledstjärna en armlängds avstånd” mellan politiker och konstverks tillblivelse. Det är dock inte alltid klart vad som utgör ett politiskt eller konstnärligt beslut när det gäller beställningskonst.

Tidigare forskning har belyst och analyserat de, ofta vanskliga, arbetsvillkoren för de som arbetar inom den kulturella och kreativa sektorn. Temat intresserar sig särskilt för förutsättningarna och incitamenten för konstnärligt arbete, från konstnärens perspektiv såväl som från ett tjänstemannaperspektiv. Utifrån en instrumentell syn konst i Sverige och övriga nordiska länder, uppmuntras och förväntas ofta offentlig konst bidra med kritisk reflektion. Den svenska regeringen gynnar konstens självständighet men hävdar samtidigt att den ska tjäna demokratifrämjande syften och skapa nya arenor för möten och politisk handling. Temat kommer att undersöka relationen mellan konstens autonomi, konstnärens frihet att utöva konst, och dess samhällsfunktion.