Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

ASG DeMIIS

I sitt jultal 2017 förklarade Sveriges statsminister Stefan Löfven att invandrares integration i det svenska samhället hade fungerat dåligt under lång tid. Uttalandet visar på ett av de många sätt som termen integration används för att tala om invandrare och deras bosättning i mottagarländerna. Termen används av beslutsfattare, akademiker och civilsamhälle i många länder utan närmare förklaring eller kritisk diskussion. I praktiken återspeglar den nationella politiken ofta skilda uppfattningar om vad integration egentligen betyder.

Integration syftar generellt på de olika processer genom vilka invandrare görs till en del av “ingruppen”. Normativa debatter och empirisk otydlighet har dock gjort att termen ifrågasatts och kritiserats mycket från akademiskt håll under det senaste årtiondet. Normativt sett har integrationens kopplingar till assimilering och ackulturation gjort att en del har ifrågasatt hur önskvärd integrationen egentligen är. Det faktum att integrationsbördan placeras på invandrarna själva och att politikens effektivitet mäts efter hur väl invandrarna lyckas med det har också blivit föremål för kritik. Ett antal forskare har även påpekat att integrationen ofta diskuteras och utvärderas utifrån snäva referensramar och oflexibla förväntningar, där fokus huvudsakligen ligger på hur mycket invandrarna närmar sig ett genomsnitt för den idealiserade medborgarens normer och beteenden. Invandrare betraktas till exempel som väl integrerade ekonomiskt först när de tjänar lika mycket som den infödda populationen. En framgångsrik social integration innebär på liknande sätt att invandraren lär sig det lokala språket, rör sig bort från etniskt koncentrerade invandrarenklaver, och deltar i det bredare samhällets sociala och politiska aktiviteter.

Empiriskt sett existerar ett flertal index för att mäta integration, och vitt skilda policydimensioner förknippade med dem. I litteraturen saknas samförstånd om huruvida integrationspolitiska åtgärder gynnar, hindrar eller har en begränsad effekt på invandrares integration. En brist på tydlighet i de förväntade integrationsmålen kan även noteras, eftersom många av den önskvärda integrationens beståndsdelar tas för givna i en stor del av invandringsdiskursen. I ett flertal länder, inklusive Sverige, finns en integrationsdiskurs som nominellt omfamnar kulturell mångfald, men där vissa specifika kulturskillnader, särskilt de som anses kraftigt avvikande från den lokala normen, betraktas som hinder för integrationen. Avsaknaden av gemensamma definitioner och tydlighet i de förväntade integrationsmålen gör att vår förståelse av processen grumlas av problem som rör tolkning och slutledning.

Målet med DeMIIS är att frångå den vaga känslan av att “integrationen behöver bli bättre” och istället kritiskt utveckla konceptet på ett sätt som ger bredare fördelar för samhället och forskningen. Vi vill dekonstruera policyuttalanden, invandringsdebatter och akademiska texter, främst i den svenska kontexten, och göra en åtskillnad mellan normativa och empiriska integrationsdiskurser. Därigenom vill vi utveckla en typologi för olika integrationsscenarier, och i förlängningen ta fram en verktygslåda för användning av beslutsfattare, forskare och civilsamhälle. Genom att utveckla en typologi för integrationsrelaterad politik, praktik och diskurs blir det möjligt att urskilja vilka komponenter som är assimilerande eller pluralistiska, enkelriktade eller flerriktade, normativa eller operativa. Denna typologi kan sedan kommuniceras som en verktygslåda för att beskriva olika politiska åtgärder och konsekvenserna av dessa för en icke-akademisk publik. Integration är ett begrepp vars normativa karaktär vi vill bemöta med en diskussion om de antaganden om ett väl integrerat samhälle som olika policyverktyg och diskurser bygger på. Som biprodukter av arbetet förväntar vi oss till exempel ett nätverk av integrationsforskare från de olika fakulteterna på Lunds universitet.

Pufendorfinstitutet
Lunds universitet

Box 117, 221 00 LUND

Besöksadress: Biskopsgatan 3