Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Gender & Conflict

TEMA 2019-2020

Huvudmålsättningen är att analysera hur genus påverkar upplevelsen av sexuellt våld hos kvinnor, män och andra utsatta grupper, inklusive barn och sexuella minoriteter, i rollerna som brottsoffer, gärningsmän och vittnen, i efterdyningarna av väpnad konflikt (dessa kategorier kan urskiljas på en begreppslig nivå, men samma individ kan också fylla flera av dessa tre roller i en given kontext).

Vi kommer även undersöka vilken roll genusrelaterade koncept som manligt och kvinnligt spelar, och deras förhållande till utsatthet och motståndskraft. Vi kommer närma oss dessa frågeställningar ur ett nyanserat och jämförande perspektiv, med insikt om den stora variation av genusrelaterade begrepp och interaktioner som förekommer i världens olika geografiska regioner. Målet är en mer inkluderande förståelse av hur de bestående ojämlikheter som uppstår genom våld kan redogöras för och åtgärdas i bindande överenskommelser efter konflikt, och av de hinder som står i vägen för sådana uppgörelser.
 

Betydelsen av genus och konflikt underströks när Nobels fredspris 2018 tilldelades två personer, Nadia Murad, kvinnligt offer för och vittne till sexuellt våld, och Denis Mukwege, manligt språkrör och gynekolog, som båda arbetar med att hjälpa kvinnliga våldtäktsoffer. I tillkännagivandet betonades “deras insatser mot användandet av sexuellt våld som vapen i krig och väpnad konflikt” och noterade att “båda pristagare har gjort en avgörande insats för att rikta uppmärksamhet mot och bekämpa sådana krigsförbrytelser.” (ur tillkännagivandet av Nobels fredspris). Tillkännagivandet nämnde även säkerhetsrådets resolution 1820, som antogs enhälligt för tio år sedan, och som fördömer allt användande av sexuellt våld som vapen i krig, med formuleringen att “våldtäkt och andra former av sexuellt våld kan utgöra krigsförbrytelser (2008).”
 

Väpnade konflikter i länder som Demokratiska republiken Kongo, Irak, Syrien, Sydsudan, Uganda och Jemen har drabbat civilbefolkningen hårt. Bland de som drabbas jämförelsevis hårdast finns kvinnor, barn och sexuella minoriteter. Sexuellt våld är en av de vanligaste våldsformer som dessa sårbara grupper utsätts för i tider av konflikt. Att minska dessa gruppers utsatthet och stärka deras motståndskraft är centralt för främjandet av inkludering och rättvisa. Vissa forskare menar även att sådant arbete kan bidra till att förhindra ytterligare väpnad konflikt (UNDESA, 2017). Vikten av att kvinnor och andra utsatta grupper (inklusive barn och sexuella minoriteter) respekteras under pågående konflikt nämns även uttryckligen i flera internationella resolutioner, t.ex. säkerhetsrådets resolution 1325 (2005) och FN:s mål för hållbar utveckling (2015).

 

Under läsåret 2018-2019 föregicks Temat av en Avancerad Study Group på Pufendorfinstitutet, “ASG Gender and Conflict”. Arbetet i gruppen innebar ett tillfälle att diskutera forskning och litteratur om manligt, kvinnligt och sexuellt våld. Här kom vi att identifiera tre kategorier av aktörer i samband med sexuellt våld: gärningsmän, brottsoffer och vittnen.