Perspektiv på invasiva växter
PARADOXEN VÄXT, MÄNNISKA OCH INDIVIDUELLA PREFERENSER. Tema 2020-2021
Världen förändras och likaså den natur som människor relaterar till. Vilka växter vi använder och relaterar till har förändrats över tid. Vissa växter har vi kultiverat och vårdat, andra har vi försökt rensa bort. Invasiva växtarter måste hanteras på ett eller annat sätt, men det kan finnas olika åsikter om vilka åtgärder som är lämpligast.
Invasiva växtarter har ofta blivit en del av vardagen när de inte är direkt skadliga för människor eller boskap. Högre ambitioner för att bevara inhemsk biologisk mångfald, de pågående klimatförändringarna, och en globaliserad värld där allt mer växtmaterial transporteras, gör dock att det byggs upp en spänning i förhållande till vilka växter som bör skyddas respektive bekämpas. Samtidigt som naturskyddsmyndigheter strävar efter att bevara en inhemsk flora har dagens människor allt svagare relationer till växterna från det gamla jordbrukslandskapet, med dess ängar och betesmarker, och kan istället vara mer fästa vid dagens växter och djur, vilket kan leda till krockande värderingar.
Om Temat
Temats övergripande målsättning är att utforska olika processer och handlingssätt i relation till den nya kontexten för växter och människor. I detta finns det en synbar motsägelse som består i att en växtart kan vara önskvärd genom de produkter och tjänster den tillhandahåller, och samtidigt problematisk i och med dess hot mot inhemska ekosystem och infrastrukturer.
Behovet av att snabbt ställa om till ett hållbart samhälle har inneburit många utvecklingar och anpassningar, till exempel förnybar energi, proteinskiftet från animaliska till växtbaserade produkter, den cirkulära ekonomin och nya växtbaserade material, vilka ytterligare komplicerar synen på växter i samhället.
Temat kommer att belysa, kritiskt analysera och ta fram ny kunskap om denna komplexitet. I synnerhet kommer vi att undersöka hur styrningen av problematiska växter genom internationella konventioner och hotklassificeringar kan stå i konflikt med andra, parallella rörelser i samhället.
Temat kommer också att sätta växterna på den nationella listan över invasiva arter i olika kontrasterande sammanhang, till exempel naturskyddsinsatser kontra uppskattning av biologisk mångfald oberoende av ursprung eller potentiell kapacitet till anpassning till klimatförändringar. Därmed synliggörs de inneboende och värdebaserade konflikter som ligger till grund för klassificeringen av arter som “oönskade”, vilket låter oss utforska hur, varför och av vem vissa växtarter definieras som invasiva.
Här utforskar vi även allmänhetens och olika expertgruppers uppfattningar om främmande och inhemska växter i privata trädgårdar, allmänna planteringar och i “naturen”, och kartlägger de invasiva arternas effekter på bostäder, vägbyggande, attityder och beteenden.