Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

”Ut och gör gott” – hur en Advanced Study Group vid Pufendorfinstitutet ledde till en mycket populär fristående kurs vid Lunds universitet

Ett ensamt barn i flytväst står med ryggen mot kameran och tittar ut över grått hav. Foto.
Foto: Svein Sund/Unsplash

Pufendorfinstitutet berättar gärna om hur forskningsidéer som utforskats här lett till större projekt, publikationer och ansökningar. Men ibland får vi tag i helt andra berättelser. Som när jag träffar Anna Ekwall (när november fortfarande var solig och varm) för att prata om hur en interdisciplinär forskargrupp bestämmer sig för att jobba med en interdisciplinär utbildningssatsning.

Advanced Study Group: Hur samhällets aktörer kan hjälpas åt för att tidigare identifiera barn som far illa

Det hela började alltså 2020 med att en ASG bestående av forskare från olika fakulteter ville arbeta flerprofessionellt med frågeställningen ”Varför hittar vi inte alla barn som far illa?”

Genom flera träffar (digitalt på grund av covid-pandemin) med olika teman som t ex skola, polis, rättsväsende, tandvård och ungdomsvård identifierades områden där mer kunskap och samarbete kan bidra till att fler barn som riskerar att fara illa upptäcks tidigare. Gruppen kunde också bjuda in mängder av gäster: Kollegor vid andra lärosäten, företrädare för kommunala satsningar, domare och projektledare – alla gav de sina respektive svar på den övergripande frågan.

Vi vet att barn som bevittnar eller utsätts för våld, eller hot om våld drabbas hårt, med konsekvenser för utveckling och hälsa, oavsett om det är i hemmet eller andra platser. Vi vet att våldsutsatthet i barndomen ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa senare i livet.

berättar Anna och fortsätter:

Och alla [de olika aktörerna] gör ju jättebra saker! Men vi insåg snabbt att det fanns mellanrum som inte lyftes.

Och i sann Pufendorfsk anda var det i de där mellanrummen som gruppen valde att stanna kvar i och gemensamt öka sin förståelse. 

För givet allt som ändå görs i samhället, så borde det ju inte gå att flyga under radarn, så borde man upptäcka alla barn som far illa!

En kurs blir till

En annan sak som gruppen fastnade för var att alla de aktörer de hade kontakt med tycktes ha en sak gemensamt: Att det saknades utbildning om våldsutsatthet i barndomen – hur det upptäcks och hur det rapporteras och av vem. Och ibland faller korten rätt. I samma ögonblick som ASGn tänkte: Varför tar vi inte fram en utbildningssatsning inom det här området?, utlyste medicinska fakulteten en tillfällig satsning på fristående kurser på avancerad nivå under 2021 och 2022. Medlen kom från regeringens arbetsmarknadssatsning till följd av covid19-pandemin. Efter ett intensivt arbete med att dels sätta ihop en vettig kurs, givet den kunskap gruppen samlat på sig, dels att komma igenom ansökningsprocessen i tid så stod det klart: En helt ny fristående kurs (7,5hp) kunde se dagens ljus. Flerprofessionellt perspektiv på våld i nära relationer med fokus på barn som far illa är en digital kurs på avancerad nivå, det vill säga att alla deltagare har en examen. Deltagarna kan vara studenter som läser vidare på avancerad nivå, men också yrkesverksamma: anställda vid polis, ambulanssjukvård, HVB-hem, förskolor, elevhälsa. Det kan vara specialpedagoger och biståndshandläggare på kommuner, tandläkare, vårdpersonal… ja listan kan göras hur lång som helst. 

Mer om kursen

Föreläsningar (som också spelas in så att man kan se dem när som helst) varvas med arbete med olika case (ofta hämtade från kursdeltagarnas egna erfarenheter), där målet är att arbeta med gemensamma lösningar från olika perspektiv. Seminarier om befintliga modeller, om vilka lagar och riktlinjer som finns, om hur processer ser ut ger ytterligare insikter. Kursen avslutas med att deltagarna individuellt får omsätta sina nyvunna kunskaper genom att ”översätta” dem till deras egen respektive verklighet. De ska presentera en projektplan för hur deras egen vardag ska förbättras genom olika insatser för att hitta barn som far illa. Efter denna examination avslutas kursen med orden: 

Ut och gör gott!

Den fristående kursen ges varje hösttermin och det brukar vara ungefär 200 sökande till 40 platser. Anna Ekwall, som till vardags jobbar både inom akademin, kliniskt på akuten i Lund och som specialistsjuksköterska inom psykiatri, har i dagarna fått besked om att medlen faktiskt räcker till en kursomgång till (2026). På grund av det angelägna ämnet och ständigt höga söktrycket hoppas hon förstås att den så småningom kan få fast finansiering. Anna är fortfarande kursledare för den och har fortfarande kontakt med kollegorna från ASG-tiden, fastän det nu hunnit gå 4-5 år sedan de jobbade ihop på institutet. Innan vi skiljs åt enas vi om att de borde komma tillbaka till Pufendorfinstitutet och fira att det som började här lett till något väldigt bra för väldigt många. Många väldigt viktiga. 


Faktaruta

Länk till beskrivning av ASG inkl. gruppens medlemmar 
Utsatta barn - ASG, Pufendorfinstitutet - Lunds universitet

Länk till kursen 
Flerprofessionellt perspektiv på våld i nära relationer med fokus på barn som far illa | Lunds universitet Antagning till nästa kursomgång stänger 15 april 2026

Pufendorfinstitutet berättar gärna om hur forskningsidéer som utforskats här lett till större projekt, publikationer och ansökningar. Mer om det kan ni läsa om på vår webbplats.
Varför ska ni söka er till Pufendorfinstitutet? | PUFENDORFINSTITUTET