Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Interspecific Communication

(ASG 2020-2021)

Hur människor och andra djurarter kommunicerar över artgränserna

Människan och andra sociala djur kommunicerar inte bara inom artgränserna utan även med individer från andra arter – så kallad interspecifik kommunikation – för att skapa och upprätthålla sociala relationer, uttrycka känslor och för att utbyta information. Att vi människor ofta interagerar med våra sällskapsdjur har till exempel visats vara både socialt och semantiskt meningsfullt, och därmed betydelsefullt för vår hälsa och vårt välmående. Syftet med denna ASG är att undersöka och diskutera kommunikation över artgränserna från ett flervetenskapligt perspektiv och att utvärdera den aktuella forskningen i ämnet.

De kommunikativa signaler som vi människor och andra djur använder innehåller bland annat information om vårt fysiska och mentala tillstånd, känslor och intentioner. En hel del sådan information sägs vara universell och potentiellt begriplig över artgränserna, men existerande teoriers generaliseringar har kritiserats för att vara för breda, vaga och omöjliga att vederlägga. Även om det finns ett stort antal studier om kommunikation inom samma art, finns det ett tydligt behov av mer forskning på interspecifik kommunikation. Gruppen kommer att fokusera på ett antal öppna forskningsfrågor och belysa dessa utifrån ett interdisciplinärt perspektiv, bland annat följande:

•    Hur fungerar interspecifik kommunikation?
•    Vilka modaliteter (vokala, taktila, olfaktoriska, visuella) förekommer?
•    Hur skiljer sig mänsklig kommunikation med djur som är a) domesticerade, b) förvildade och c) vilda?
•    Vilka signaler är universella och hur används dessa i interspecifik kommunikation?
•    Vilka signaler är medfödda och vilka är inlärda?
•    Hur påverkar interspecifik kommunikation relationen mellan människa och andra djur och hur påverkas utvecklingen av social acceptans och kompetens i barn?
•    Vilka implikationer har interspecifik kommunikation för vår kommunikation med autonoma sociala agenter (såsom robotar och avatarer)?

Vi kommer att arrangera både interna och öppna seminarier och även bjuda in experter från olika forskningsämnen att föreläsa för att ytterligare belysa frågorna. Gruppens mål är att välja ut ett antal väldefinierade forskningsfrågor och föreslå lämpliga metoder för att besvara dessa. 

Medverkande fakulteter och lärosäten: Medicinska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet.
 

Medlemmar

Gruppens medlemmar, länkade till respektive sida i forskningsportalen LUCRIS

Susanne Schötz (koordinator)

Joost Van de Weijer (koordinator)

Katarzyna Bobrowicz

Anders Brodin

Maria Graziano

Elin Hirsch

Johan Mårtensson

Elia Psouni

Stephan Reber

Olof Sandgren

Andrey Anikin