Mycket tyder på att litteraturläsning kan ha positiva hälsoeffekter. Samtidigt står det klart att litteraturläsning idag är en vittförgrenad praktik som handlar om så mycket mer än enskilda individers tysta läsning i avskildhet. Man kan diskutera sina läsupplevelser med varandra digitalt eller på nätet, delta i bokcirklar eller i litteraturfestivaler och bokmässor. Litteraturläsningen har idag en tydlig social dimension. 

På motsvarande sätt är hälsa ett mångfacetterat begrepp och kan ha en lång rad innebörder. Fokus kan ligga på somatiska, psykologiska eller sociala aspekter. Om man utgår ifrån ett flervetenskapligt hälsobegrepp i linje med WHO:s definition – välbefinnande i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning – blir det uppenbart att inte bara litteraturläsning utan också hälsa kan ges en rad olika betydelser.

Eftersom både litteraturläsning och hälsa kan innebära vitt skilda ting står det klart att litteraturläsningens betydelse för hälsa utgör ett brett och mångfacetterat forskningsfält där olika läspraktiker kan studeras ur ett mer eller mindre inkluderande hälsobegrepp. Kombinationsmöjligheterna är många.

I den här ASGn kommer vi att jämföra och granska sådana litteraturbaserade praktiker och interventioner som under senare år utvecklats för att främja människors hälsa och inre utveckling. Vi kommer att fördjupa oss i biblioterapi, shared reading, narrativ medicin och kultur på recept med litteraturinslag och i forskning om dessa praktiker. Denna forskning bedrivs idag i ett flertal discipliner, från skiftande teoretiska utgångspunkter samt med skiftande metoder. Detta innebär både en utgångspunkt och en utmaning för ASGns gemensamma arbete. Därför är vi angelägna om att skapa oss en överblick och kritiskt granska tidigare forskning inom området litteraturläsning och hälsa samt lyfta fram de viktigaste resultaten. Vilka kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att utvärdera hälsoeffekterna av olika typer av litteraturläsning och litteraturbaserade interventioner?
Vi vill också jämföra och se vad vi kan lära oss av erfarenheter från arbete med, samt forskning om, andra konstarter ur hälsoperspektiv genom att fokusera på möjligheter och begränsningar gällande individuella och kollektiva praktiker inom exempelvis musik och teater.

Vårt mål med arbetet i ASGn är att formulera en teoretiskt och metodiskt hållbar plattform för fortsatta studier inom fältet litteraturläsning och hälsa, med fokus på litteraturläsningens sociala dimensioner och dess effekter.