Liksom coronaviruset kommer antibiotikaresistenta bakterier att påverka våra liv i grunden. Varje år dör hundratusentals människor runt om i världen på grund av infektioner av resistenta bakterier. Och problemet växer. Forskare uppskattar att år 2050 kommer de årliga dödstalen att ha stigit till flera miljoner.
Vad kommer att hända när vi inte längre har fungerande antibiotika? Hur kommer det att påverka våra liv, samhällen och inte minst sjukvården? Detta har forskare från en rad olika områden undersökt tillsammans i snart två års tid vid Pufendorfinstitutet. Ett arbete som resulterat i två antologier: Efter antibiotika – om smitta i en ny tid, och Att leva med bakterier – möjligheter till ett levbart immunitärt liv.
- Vi vill ge en helhetssyn på problemet. Hur påverkar resistensen exempelvis vår arkitektur, kultur, kommunikation och sjukvård? Och omvänt, hur kan vi redan nu börja anpassa dessa områden för att framtiden inte ska behöva bli så dystopisk, säger Kristofer Hansson, docent i etnologi vid Malmö universitet, och en av forskarna i gruppen.
I böckerna diskuteras människans förhållande till antibiotika och bakterier, liksom antibiotikans historiska, sociala, ekonomiska och politiska dimensioner. Tillsammans visar de möjliga vägar till en levbarframtid som präglas av en mer hållbar relation till läkemedel, bakterier och socialt liv.
Om böckerna
Efter antibiotika - om smitta i en ny tid
Antibiotikaresistens väcker vår oro. Det är inte konstigt – varje år dör hundratusentals människor runt om i världen på grund av infektioner av resistenta bakterier, och problemet växer. Är vi på väg mot en värld utan verksam antibiotika? Vad skulle en sådan postantibiotisk framtid i så fall innebära för mänskligheten?
Efter antibiotika är en tvärvetenskapliga antologi där forskare med olika inriktningar diskuterar människans sätt att förhålla sig till antibiotika. Med utgångspunkt i frågor som rör medicin, politik, kultur, kommunikation och arkitektur utforskar de antibiotikans historiska, sociala, ekonomiska och politiska dimensioner. Tillsammans visar de möjliga vägar till en levbar framtid som präglas av en mer hållbar relation till läkemedel, bakterier och socialt liv.
Boken ges ut av förlaget Fri Tanke i samarbete med Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet och den ideella organisationen Vetenskap & Allmänhet.
Att leva med bakterier - möjligheter till ett levbart immunitärt liv
Att leva med bakterier: möjligheter till ett levbart immunitärt liv är en antologi som tvärvetenskapligt undersöker betydelsen av bakteriers växande antibiotikaresistens. Detta är en förändring som håller på att göra antibiotikan ineffektiv och därmed omskapa den mänskliga historien på lång sikt. Det uppskattas att tio miljoner människor år 2050 kommer att dö av infektioner som inte längre svarar på den i dag tillgängliga antibiotikan. Hur kan vi här och nu hitta alternativa vägar mot en mer levbar framtid – med eller utan verksam antibiotika?
Antologin är ett resultat av det tvärvetenskapliga forskarsamarbete som under 2019-20 bedrevs vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitetet under Temat Postantibiotiska framtider. I antologin utvecklar tio forskare sina tankar och idéer kring hur samhället idag och i morgon kan utformas för att hantera smittämnen som bakterier och virus i vår vardag. Smittämnen det i framtiden kanske inte finns något botemedel mot.
Pressmeddelande: Läs hela pressmeddelandet på Vetenskap och Allmänhets hemsida
Debattartikel (17 februari): DN Debatt. ”Vi måste förbereda oss för att antibiotika slutar fungera”
Lyssna på föredrag av forskarna
Nedan kan du ta del av föredrag och diskussioner med forskarna och författarna bakom antologierna under Lunds universitets Framtidsvecka 2020.
