Idag odlas ca 87 % av världens jordbruksmark med ettåriga grödor som måste sås på nytt varje år/säsong. Med klimatförändringarna kommer dessa att bli allt mer utsatta för klimatstress och i slutändan olämpliga för många regioner i världen. Odlingssystem som istället bygger på nya perenna sorter skulle öppna nya möjligheter att bättre anpassa jordbruket till de klimatförhållanden som vi kan förvänta oss i framtiden. De viktigaste fördelarna med perenna grödor är att deras djupa och vidsträckta rotsystem hjälper till att binda kol i marken under lång tid, att vatten och näringsämnen används mer effektivt och att ogräs konkurreras ut. Några av de perenna grödorna är dessutom exceptionellt motståndskraftiga mot torka och kan nästan helt eliminera jorderosion och näringsläckage. En övergång till perenna grödor skulle omvandla jordbruket till en kolsänka och skulle även minska utsläppen av växthusgaserna lustgas och metan, samt avsevärt minska erosion och näringsläckage. Dessutom skulle det drastiskt minska jordbrukets kostnader vilket skulle kunna resultera i sociala och ekonomiska fördelar, särskilt för lantbrukare och landsbygdssamhällen.

Utvecklingen av nya perenna grödor har utvecklats enormt under det senaste decenniet tack vare vetenskapliga och tekniska framsteg inom genetik, växtfysiologi, ekologi och växtförädling. De hittills uppnådda resultaten visar att högavkastande perenna sorter kan utvecklas inom några decennier. En ny jordbruksrevolution – en perenn sådan – skulle kunna förbättra jordbrukets miljöprestanda radikalt och samtidigt lägga grunden för en livsmedelsproduktion som fungerar även i framtidens klimat. Men en sådan perenn revolution utmanar starka ekonomiska intressen (oligopol) från främst agro-kemisk industri och utsädesföretag, och samt invanda beteenden, politiska allianser och kunskapstraditioner.

Syfte, frågor och arbetet i Temat

Vi menar att visionen om ett jordbruk som i stor utsträckning bygger på nya perenna grödor är det enda alternativet som på sikt kan möta alla de utmaningar som jordbruket står inför. Temat kommer att arbeta med att identifiera de möjligheter och hinder som finns för en sådan utveckling. Fokus kommer att ligga på företagens ekonomiska makt i förhållande till politiska ambitioner och ökande tryck från sociala rörelser, samt på den dynamik som ofta beskrivs som ”jordbrukets ekorrhjul” och svårigheterna att bryta invanda mönster. Följande frågor står i fokus.

• Hur är viljan respektive motståndet hos olika aktörer att utveckla nya perenna grödor och de metoder och produkter som den perenna revolutionen skulle innebära?
• Vilka aktörer och strukturer är avgörande, varför och på vilket sätt kommer de att motverka en perenn revolution?
• Vilka barriärer finns för att lantbruket ska ta till sig nya perenna grödor och odlingssystem samt för att utveckla de produkter som krävs för ett fungerande livsmedelssystem?