Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

I huvudet på Sture Forsén - professor i fysikalisk kemi och en av initiativtagarna till Pufendorfinstitutet

sture_forsen.jpg

Han är doktor i fysikalisk kemi sedan 1962 och en av universitetets längst tjänstgörande professorer. Initiativtagare till både forskningsbyn Ideon och det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet. I samband med att en av universitetets giganter nu blir emeritus frågar vi vad som rör sig i huvudet på Sture Forsén.

– Mitt intresse har alltid legat mer åt att tänka, fantisera och fundera över hur man skulle kunna kombinera kunskap inom område A med det inom område B. För att även ta med område C. Allt för ge sig i kast med spännande frågor, snarare än administration, säger han.

Drivkraften att förstå samband och sökandet efter kunskap har genomsyrat Sture Forséns liv. Som gymnasist i Skellefteå, till tiden som civilingenjörsstudent vid KTH i Stockholm som präglades av ett intensivt kunskapsutbyte mellan professorer och studenter. Som den första professorn i fysikalisk kemi vid LTH, där han var med och byggde upp en helt ny avdelning. Och vidare, genom hans deltagande i tvärvetenskapliga forskningsprojekt, och som författare/medförfattare till mer än 300 vetenskapliga artiklar.

Viljan att göra tydligt och förklara; skapa ett engagemang hos studenter, doktorander och kollegor är också något som är utmärkande för honom. Samt en förmåga att identifiera och dra till sig akademiska begåvningar.

– Under min tid vid KTH som tillförordnad professor i fysikalisk kemi fann jag att jag var oerhört förtjust i att undervisa, och jag lade ner stor energi på att göra ämnet begripligt och intressant, i motsats till de äldre professorerna, varav en hade använt samma material i 25 år!

– På LTH hade jag samma inställning. I många fall var doktoranderna inte mycket yngre än vi lärare, och jag ville lära mig av dem. Att stimulera verksamheten på olika nivåer har varit drivande för mig. Man får inte vara egoistisk om man vill att forskning ska frodas.

Hur ser Sture Forsén tillbaka på sin långa karriär vid universitet? Och hur tror han förutsättningarna och framtiden för akademin ser ut?

– Jag har rört mig mellan många olika fält och har glatt mig åt att hinder för samarbete mellan olika discipliner med åren har raserats mer och mer, något som Pufendorfinstitutet också arbetar aktivt för.

– Samtidigt har den svenska, och även den internationella universitetsvärlden, utvecklats så att de forskande lärarna fått allt mindre tid till reflekterande över sin verksamhet, till kreativt tänkande och fria diskussioner med både yngre och äldre kollegor. Möjligen har vi idag stelnat i administrativa system och kanske försökt tvinga in en växande kropp i ett litet skelett med rigid benstomme?

Vad gäller förutsättningarna för akademin tror han att barriärerna mellan discipliner måste avlägsnas. Och att forskning och utbildning måste knytas närmre varandra. Han jämför med USA där forskaren lägger en stor vikt vid sin roll som undervisare, och där studenter kan undervisas av en lärare i Nobelpristagarklass.

– Det är märkligt hur sambanden mellan universitetens uppgifter skiljer sig mellan länder. Försök att locka forskare från USA att undervisa under terminstid möttes oftast med: ”Sorry Sture, I would love to come but I am teaching during that period.”

Undervisningens genomförande kan också utvecklas anser han.

– I många ämnen är dagens möjligheter att göra undervisningen engagerande, medryckande och till och med spännande större än någonsin tidigare. Alla sinnen kan engageras med ny teknik, även om samspelet mellan lärare och elever aldrig helt kan ersättas.

Vad gäller framtiden för akademin tycker han att den är svår att sia om. Klart är att den akademiska världen ständigt måste vara öppen för förnyelse och att ompröva ”gamla sanningar” om hur verksamheten ska bedrivas. Och vi har all anledning att se oss omkring i världen – både den västerländska och den asiatiska för att inspireras, menar han.

– Jag anser att akademin borde ägna betydligt mer tid och omsorg år att fundera över sin egen verksamhet och roll i samhället.

Själv hoppas han att fortsätta vara till viss nytta för LU när han nu slutar för gott. Och han har en del idéer och diverse skriverier i sin skrivbordslåda.

Hur har han orkat arbeta som professor i mer än 50 år, och hur finner han inspirationen till att fortsätta?

– Nyfikenhet och bra gener, för att citera 105-årga Dagny Carlsson, årets sommarpratare i P1 och flitig bloggare, med tilläggen att bli stimulerad av och samtala med yngre personer, svarar Sture Forsén.

– Samt mycket frukt och grönt i maten och till det ett glas mousserande vin – eller champagne när ekonomin så tillåter!

Fyra snabba om Sture Forsén

Han var en av de första användarna av den helsvenska rörbestyckade datorn BESK, som en kort period var världens snabbaste. ”Det var hålkortens och de stansade remsornas tid.”

Han tillbringade ett sabbatsår i Italien för att lära sig mer om biokemi. Där fanns en världsledande grupp för studier av hemeproteiner. Sture Forsén blev den första naturvetaren att bo på Svenska Institutet. ”Att bli bjuden på middag hos professor Eraldo Antonini var som att hamna i en film av Federico Fellini.”

Två gånger delade han ut Nobelpriset i kemi. I sitt tal till Richard Ernst som tilldelades priset för metodologiska förbättringar inom Nuclear Magnetic Resonance, NMR spektroskopi 1991, ville han illustrera Fourieranalys av spektra för åhörarna. Därför fick han Sveriges Television att spela in ljudet av när man samtidigt trycker ner alla 88 tangenterna på en flygel. Det dånade i Globen, dit prisceremonin hade flyttats eftersom Nobelpriset då firade 90 år.

Han fick idén till det som nu är Ideon under en flygresa hem till Sverige efter en konferens i St. Louis, USA. ”I Financial Times läste jag om science parks som var knutna till universitet, och tänkte att detta, det kan vara något för LU!”

Sagt om Sture Forsén

Sture är en sann akademisk förebild, djupt engagerad i utvecklingen vid Lunds universitet. Engagemang för att ställa och lösa frågor långt utanför hans spetskompetens kännetecknar hela hans liv. Det kan vara betydelsen av amning eller liv på andra planeter. Han söker och återger de senaste forskningsrönen, driver det tvärvetenskapliga förhållningssättet och upprörs när forskning inte kommer till nytta. Han är en sann naturvetare men i själ och handling också humanist, ser andra och deras potential och tar kamp för dem om de kommer i kläm. En eldsjäl för forskningen och för Lunds universitet.

Ingalill Rahm Hallberg, Professor emerita vid Hälsofrämjande komplexa interventioner, Medicinska fakulteten.

Faktatruta om Sture Forsén

  • Professor i fysikalisk kemi sedan 1966.
  • Verksam vid Lunds universitet i mer än 50 år, sedan 1966.
  • Var med och byggde upp Kemicentrum.
  • Belönad med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) guldmedalj.
  • Har gjort banbrytande insatser inom NMR-spektroskopin och dess tillämpningar.
  • Medlem i Kungliga Vetenskapsakademin.
  • Tidigare medlem i Nobelkommittén för Kemi, adjungerad medlem 1976-1982, ordinarie 1982-1995
  • Initiativtagare till Ideon och till det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet.
  • Vetenskaplig rådgivare till två rektorer vid Lunds universitet, Boel Flodgren och Göran Bexell.