Frågeställningarna är centrala för forskarna inom Pufendorfinstitutets Advanced Study Group (ASG) digi-skatt.
En av koordinatorerna, Cécile Brokelind, som är professor i handelsrätt lyser upp när hon berättar om möjligheten forskarna från olika institutioner får att mötas och diskutera digitaliseringens påverkan och konsekvenser på enskilda länders förmåga att beskatta. ASG är tvärvetenskapliga forskningsprojekt där man under en begränsad tid söker nya insikter inom ett visst område.
– Vi träffas en gång i månaden och det är verkligen berikande. Vi har perspektiv från juridik, nationalekonomi, rättssociologi och ekonomisk geografi i gruppen och det är tydligt att man behöver adressera frågeställningen från flera discipliner för att förstå effekterna av digitalisering. Det vi står inför är lika stort som den industriella revolutionen, säger Cécile Brokelind.
Cécile Brokelind förklarar att nästan alla värden som beskattas behöver vara geografiskt förankrade och därför inte alls anpassade till den moderna digitala värld som vi lever i. Digi-skatt blev relevant redan i samma stund som människor började e-handla och ännu mer när man började utföra arbete på distans. Som ett fiktivt exempel tar Cécile Brokelind ett företag som började lägga sina resurser på hemsidan snarare än en ny fabrik. I det läget uppstod frågan om var beskattningen skulle ske. Företaget såg ju till att arbetet utfördes av någon på en plats där skatterna var låga eller obefintliga. Ur ett välfärdsperspektiv upplever stater att de går miste om stora summor skatteintäkter när företagens intäkter uppstår i deras land, men beskattas på annan plats.
Gruppen inventerar de skatteregelverk som finns för att definiera problem som kan uppstå när skattesystemet inte är i samklang med en digital och global värld. Arbetet har som mål att ge förslag på hur ett långsiktigt hållbart skattesystem bör utformas i en digitaliserad värld.
I nuläget finns egentligen inget land som kan säga sig ha löst det juridiska problemet. Staterna blir delvis påverkade av stora multinationella företag som kan flytta sin verksamhet om det är till deras fördel och för stunden vinner även den enskilde digitala gig-arbetaren på otydligheterna i lagarna. Skillnaden mellan nu och förr är att digitaliseringen möjliggör radikalt snabbare förflyttningar jämfört med tidigare. Nederländerna arbetade länge på att locka till sig olika holdingbolag med hjälp av fördelaktiga skatter, men efter att ha fått kritik internationellt har de genomfört flera reformer och Cécile Brokelind menar att det är här vi kan se någon form av förebild, även om Holland är långt ifrån att ha nått ett slutmål.
Det är också av stort intresse att empiriskt avgöra hur känsliga företag och skattebetalare är för skillnader i skatter för att kunna avgöra vilken utmaning digitaliseringen innebär för nationers förmåga att generera skatteintäkter.
– Här kan Sverige utgöra en prototyp för effekterna eftersom vi är en liten öppen ekonomi som kommit relativt långt i digitaliseringsprocessen samtidigt som vi har en relativ hög skattekvot men också stora skillnader i skattesatser kommuner emellan. Dessutom är tillgången på statistik väldigt god i Sverige, säger Cécile Brokelind.
Arbetet inom ASGn på Pufendorfinstitutet pågår under ett år, men har lett till avknoppningarna Taxforce ett forskningsprojekt om framtida skatter och Taxtech som är ett forskningsprojekt om digitaliseringens påverkan på samhället.
Artiklen är skriven av Peter Kjällkvist och ursprungligen publicerad på Ekonomihögskolans hemsida (extern länk).
