Parkslide, jätteloka, vresros… Främmande arter som hotar den svenska floran har många koll på. Men också växter som är naturligt förekommande i Sverige kan bli ett gissel på annat håll. Tina D'Hertefeldt, som är koordinator för Temat Perspektiv på invasiva växter, listar fem folkkära växter som blivit allt annat än folkkära i andra länder.
Murgröna (Hedera helix). Denna vanliga villaväxt har nästan samma låga status i USA som parkslide har i Sverige. Där beskrivs hur den konkurrerar ut andra arter, tynger ned träd och hur dess sugrötter förstör byggnader.
Tall (Pinus sylvestris). I Sydafrika har olika tallarter planterats som skogsträd och för att binda sanddyner, precis som man gjort i Skåne. En av de tall-arter som har blivit invasiv är vår svenska tall, Pinus sylvestris.
Skogslönn (Acer platanoides). Vår inhemska lönn har vid tillfälle planterats som prydnadsträd i USA varifrån den rymt och etablerat sig i de östamerikanska skogarna. Där bildar den täta bestånd som skuggar inhemska växter. Kanske var det en Amerikafarare som för hundra år sedan stoppade några frön i fickan?
Fackelblomster (Lythrum salicaria). Växer på fuktiga platser i södra och mellersta Sverige och har blivit invasiv i bland annat Australien och Nya Zealand där den gör så att åar och bäckar växer igen.
Vass (Phragmites australis). Den vass som finns i Sverige ses som invasiv i USA. Förutom att minska den biologiska mångfalden minskar den också tillgången till stränder och gör så att floder växer igen.
Nytt projekt om invasiva växter
Växtekologen Tina D'Hertefeldt kan det mesta om ogräset kirskål och flera andra växter med snåriga rotsystem, så kallade rhizomer. Tillsammans med filosofen Erik Persson är hon även projektledare för ett tvärvetenskapligt Pufendorf-tema som ska borra i en annan typ av ovälkomna växter: de invasiva. Sådana som kommer till nya platser med mänsklig hjälp där de konkurrerar ut de inhemska och rubbar den ekologiska balansen.
– Vi vill komplettera det arbete som EU och svenska myndigheter gör med att inventera och lista växter genom att inta andra perspektiv. Det finns flera paradoxer i den här frågan, en invasiv växt kan exempelvis vara väldigt bra för pollinatörer, säger Tina D'Hertefeldt.
Själv tror hon att myndigheter, plantskolor och inte minst alla fritidsodlare behöver arbeta alltmer förebyggande.
Vi behöver skifta fokus, från att tänka på hur våra plantor ska klara sig till att istället bli alltmer uppmärksamma på hur de förökar sig.
Den omtyckta syrenbuddlejan, eller fjärilsbusken, är ett exempel. Den frösår sig lätt, växer snabbt och har kommit att klassas som invasiv ibland annat England.
– Så illa är det inte här. Man måste inte alltid heller tänka antingen eller, det finns gråskalor. Man bör ha lite koll på den. Jag har själv två i min trädgård och tänker inte ta bort dem eftersom de är så bra för fjärilarna.
Artikeln publicerades ursprungligen på lu.se av Kristina Lindgärde.
