Intervju med Lina Eklund, koordinator för Pufendorfinstitutets Advanced Study Group om Skogsbränder i antropocen.
Naturgeografen Lina Eklund, som under de senaste åren studerat sambandet mellan krig och bränder i naturen, har de senaste veckorna följt utvecklingen i Ukraina med stor oro. Hennes forskning visar att när konfliktintensiteten ökar och fler människor dör, så ökar antalet bränder – vilket syns tydligt på de satellitbilder Lina Eklund använder sig av i sin forskning.
Särskilt oroad är hon över att det brutit ut bränder runt Tjernobyl där det finns risk för ökad stålning och utsläpp av radioaktiva partiklar.
Hur hänger egentligen krig och bränder ihop?
– Det finns begränsat med forskning på området men när jag och kollegan Pinar Dinc, gjort tidigare studier i de kurdiska delarna av Turkiet och Irak har vi sett ett tydligt samband mellan krig och bränder. Detta beror på att skogsbränder, eller vegetationsbränder som vi också kallar det eftersom det även rör sig om bland annat jordbruksmark, ofta uppstår på grund av människors handlingar. Det kan vara cigarettfimpar eller maskiner som orsakar gnistor som ger upphov till bränder, men de kan även orsakas av bombningar och beskjutningar.
– Vad gäller krig, eller beväpnad konflikt, så kan bränder även användas som ett vapen för att bränna skog, jordbruksmark och bosättningar, och på så sätt slå ut viktiga funktioner och resurser, vilket man sett exempel på vid tidigare konflikter i bland annat Mellanöstern.
Hur ser brandsituationen i Ukraina ut nu?
– Med hjälp av satellitbilder från den europeiska satelliten Sentinel har vi kunnat se bränder i området kring Tjernobyl redan sedan i mitten av mars. Enligt ukrainska myndigheter har mer än 10 000 hektar brunnit, och man misstänker att bränderna startats av ryska beskjutningar. Nu verkar de flesta bränder inom Tjernobyls närområde vara släckta.
Vad kan de ökade bränderna få för konsekvenser?
– De flesta bränder som jag kan se via satellitbilder pågår inom den avspärrade zon där mark och växtlighet innehåller förhöjda mängder av det radioaktiva ämnet cesium-137. På grund av bränderna kan dessa farliga ämnen hamna i atmosfären. När skogsbränder härjade i området 2020 så blev det en enorm ökning i luftföroreningar, men enligt FN:s Atomenergiorgan (IAEA) så höll sig strålningsnivåerna under skadliga nivåer och bränderna ledde därför inte till någon negativ hälsopåverkan. Hur det blir nu är svårt att säga.
– En annan farhåga är att bränderna kan påverka den globala matförsörjningen. Inte minst fattiga länder i Mellanöstern riskerar att drabbas särskilt hårt eftersom de är beroende av att importera spannmål från Ukraina.
Som det ser ut nu ser vi ingen omedelbart slut på kriget i Ukraina, hur ser du på den utvecklingen i relation till brandrisken?
– Ju närmare sommaren vi kommer desto större blir risken eftersom det är då man vanligen ser mest skogsbränder i Europa. Ett problem är att möjligheten att bekämpa bränderna under en beväpnad konflikt är mycket sämre, särskilt i de områden som är kontrollerat av ryska trupper.
– Även i Ryssland finns en stor risk för att skogsbränder, till följd av ökade temperaturer och ett torrare klimat, inte kan bekämpas eller kontrolleras eftersom de ryska insatsstyrkorna, som vanligen hjälper till att bekämpa bränderna, nu befinner sig i Ukraina. Om vi får se liknande bränder i Sibirien som tidigare år, riskerar läget att bli väldigt allvarligt, och miljö- och klimatkonsekvenserna enorma. Det finns alltså all anledning att oroa sig för utvecklingen just nu, också ur ett brandriskperspektiv.
