Det är en småkylig höstmorgon i Skejt parken i Lund. Den är helt tom just nu, men kommer fyllas av skejtare under eftermiddagen.
– Det fanns redan en skejtpark i Lund ute på Gastelyckan som skejtarna själva byggt på en övergiven industritomt. Samma skejtare var med och designade den här ordnade varianten, berättar Erik Hannerz, sociolog och en av koordinatorerna i temat.
En av de saker som händer när kommunen går in och ordnar upp den här typen av urbana subkulturers uttryck är att det tillkommer nya användare.
– Klätterstenen där borta skulle kunna vara en vanlig sten, men när det konstruerats en uppenbar klättersten klättrar också vuxna på den, säger Erik Hannerz. I Sverige tycker många att det oordnade stör och vill ersätta det med något som upplevs som mer ordnat och kontrollerat. En typisk svensk samhällssyn är också att detta bör komma alla tillgodo, fortsätter han.
Inom begreppet urban kreativitet ryms subkulturer som parkour, street art, graffitimålning, guerilla gardening och dumpster diving – att återvinna mat och annat ur containrar.
Klätterstenen där borta skulle kunna vara en vanlig sten, men när det konstruerats en uppenbar klättersten klättrar också vuxna på den.
Den gemensamma faktorn är att brukarna på gränsöverskridande sätt använder sig av det offentliga stadsrummet. Ofta sker aktiviteterna på ytor som har glömts bort eller används på andra sätt än planerat.
– Medan kommunplaneraren sätter upp en väl synlig vägg avsedd att måla på är graffitimålarnas intresse att hitta en egen plats, gärna svåråtkomlig och lite farlig att ta sig till, som ett brofäste, ett bullerplank eller väggen bredvid tågspåren, säger Peter Bengtsen, konstvetare och den andre koordinatorn i temat.
Pufendorftemat ska bland annat studera hur subkulturer ifrågasätter de legala, moraliska och kulturella gränser som vi har i staden.
– De hjälper oss att få syn på maktstrukturer och ägandeförhållanden i det offentliga rummet. Det gör det möjligt att till exempel utmana synen på hur en park får användas genom att odla sallad i rabatterna eller genom att skörda fläderblommorna i den, säger Erik Hannerz.
Temat kommer också att studera hur sociala medier förändrat spelplanen.
– Det blir mindre lagg när folk omedelbart inspireras av vad de ser online. Om man tidigare kunde prata om t.ex. en Parisstil inom graffitin så finns den inte längre. Stilarna har blivit globala, säger Peter Bengtsen.
Utöver en större publik och en kommersialisering har subkulturernas natur påverkats via de nya digitala kanalerna. Graffitin och parkour är till sin natur flyktiga – parkouren finns bara medan den utövas och graffitin målas snart över. Men nu görs verken beständiga via bilder och filmer.
Pufendorftemat fångar upp det ökande intresset som finns för urban kreativitet idag. Det blir till exempel allt vanligare att kommuner använder någon av subkulturerna som redan finns i ett område till att profilera sig eller som en väg för att höja områdets sociala status.
– Det finns bra och dåliga exempel. Ibland skapas urbana zoon som folk åker guidade bussturer till. Områdena blir alibin för att visa att kommunen bryr sig, säger Erik Hannerz.
Text: gisela [dot] lindberg [at] kansliht [dot] lu [dot] se (Gisela LIndberg)
Artikeln publicerades ursprungligen i LUM November 2018