Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Digital teknik på jobbet är ett tveeggat svärd

Digiworks
Digiworks (Stephan Schaefer, femte från vänster stående).

Hur påverkar den digitala tekniken vår arbetssituation? Hjälper eller stjälper den oss i vårt arbete? Kan information som samlas in om våra arbetsuppgifter breda vägen för äldre former av styrning och arbetsledning? Detta är några av frågorna som diskuteras i forskningstemat Digiwork på Pufendorfinstitutet.

Under sju månader har forskare från företagsekonomi, kulturvetenskap, sociologi, datavetenskap och media och kommunikation diskuterat hur arbetslivet påverkas av digital teknik. Gruppen är intresserad av olika aspekter av digital teknikanvändning och har undersökt hur olika yrkesgrupper som lastbilschaufförer, lärare, sjuksköterskor, hemtjänstpersonal och kontorsarbetare använder digital teknik.

– Märkligt nog finns det inte så mycket ingående empirisk och ämnesövergripande forskning på området. Men det är i högsta grad angeläget, eftersom användningen av digital teknik för att lösa arbetsuppgifter kommer att bli allt viktigare inom alla områden och yrken, säger Stephan Schaefer, från företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. 

– Vi behöver lära oss mer om hur digital teknik påverkar arbetslivet, och den här kunskapen behöver vara både nyanserad och uttömmande.

Varje exempel ger en viktig pusselbit

Hittills har forskargruppen samlat in ett antal praktiska exempel på hur digital teknik påverkar arbetslivet. 

Ett exempel gäller personal vid Lunds universitet. Gruppen undersökte hur lång tid det tog för personalen att skapa en reseräkning genom ett tekniskt system. Det visade sig att det tog en halvtimme för dem att producera en typisk reseräkning, i stället för de 10 minuter som uppgiften förväntades ta. Bland orsakerna fanns ovana på grund av oregelbunden användning, brist på återkoppling inom systemet och krav på att byta lösenord.

I ett annat exempel granskade gruppen användningen av mobiltelefoner i skolan.  De såg många fördelar, t ex att mobilen kunde användas för att göra presentationer och samla in information, men de märkte också nackdelar för lärarna, som att eleverna filmade dem och la upp filmerna på Youtube. Många av lärarna tyckte att det var obehagligt.

Gruppen undersökte också hur ett företag använde Facebook för intern kommunikation. Även i det fallet gick det att se både för- och nackdelar. En fördel var att personalen inte behövde någon utbildning i att använda plattformen eftersom de kände igen gränssnittet och kunde delta i informationsutbytet. Å andra sidan ledde användningen av Facebook till en sammanblandning av privat och offentligt eftersom personalen behövde både ett privat konto och ett företagskonto. De rapporterade att de fått kommentarer från chefer om att de inte “gillat” chefernas inlägg eller foton, och att de kände sig tvungna att använda Facebook för att få tillgång till intern information.

Ett fjärde exempel handlade om sjuksköterskor, som uppmärksammat att det blivit allt vanligare för sköterskor och föräldrar till sjuka barn att bli vänner på Facebook. Det händer ofta att föräldrar skriver inlägg om att de är nervösa inför ett läkarbesök. Då försätts sköterskan i ett svårt dilemma – ska hon eller han vara stödjande och kommentera förälderns inlägg som en vän, eller avstå från att göra det och därmed upprätthålla sin yrkesroll?

– De här exemplen visar hur olikartad påverkan från den digitala tekniken är. De bildar ett pussel av de frågor som aktualiseras när den digitala tekniken blir allt vanligare i arbetslivet. Och frågorna har mycket olika positiv och negativ inverkan på ekonomisk, social och praktisk nivå, som exemplen visar, säger Stephan Schaefer.

Gamification, ledningsstil och socialt tryck

Forskningstemat pågår fortfarande, men Stephan Schaefer säger att gruppen har börjat formulera några idéer om hur digital teknik påverkar arbetssituationen.

En idé handlar om ”gamification” och konkurrens. Många anställda uppmärksammade att deras chefer börjat samla in information för att mäta prestationer, och det kan leda till en kultur som kännetecknas av spelinslag och konkurrens, som när lastbilschaufförer tävlar med varandra om vem som kör mest miljömedvetet. Ett mer subtilt exempel, enligt Stephen Schaefer, är hur man kan spåra ett tävlingsbeteende i personalen på företagets sätt att lägga upp foton och göra statusuppdateringar på den interna Facebooksidan.

– Det verkar som om det finns en social påtryckning i de här situationerna: plötsligt kan man mäta saker som statusuppdateringar, om man gillar chefernas inlägg eller inte, och utsläpp av lastbilar. Vissa anställda kan känna sig tvungna att delta: istället för att det är frivilligt att delta blir det nästan obligatoriskt, säger Stephan Schaefer.

En annan oro handlar om hur information som samlas in om anställdas prestationer – hur lång tid en viss arbetsuppgift tar eller hur den genomförs – kan komma att användas för att återinföra en äldre, mer styrande form av arbetsledning, liknande den som förespråkades av arbetsledningsteoretikern Frederick Taylor i början av 1900-talet. Hans modell var att vetenskapliga metoder skulle användas för att fastställa det effektivaste sättet att utföra uppgifter, att anställda skulle utbildas till att arbeta så effektivt som möjligt, att arbetseffektiviteten skulle mätas och att en strikt arbetsdelning skulle tillämpas.

– Det är ju bra att företag kan använda mätmetoder för att effektivisera arbetet och även ha koll på anställda som ljuger om sitt arbete, men vi tycker också att det är oroande att datainsamling kan användas för att styra anställda på detaljnivå. Människor är inte maskiner – en del arbetsuppgifter kan ta längre tid att genomföra vissa dagar och vi är rädda för att de anställdas kreativitet och arbetsglädje kan kväsas av ständiga mätningar.

Därför måste verksamheter i framtiden tänka igenom hur de använder digital teknik i arbetslivet, menar Stephan Schaefer. De måste också börja lyssna på sina anställda: Vad tycker de om de olika digitala teknikerna? Hjälper de eller stjälper de?  Kan de leda till ökad styrning? 

– Vi tror att de här frågorna kommer att bli allt viktigare. Och vi som grupp vill bidra till diskussionen genom att uppmärksamma hur den digitala tekniken faktiskt påverkar vår arbetssituation.

 

Senaste nyheter

2020-04-24

Tio växter att spana efter eller smaka på

Tio växter att spana efter eller smaka på
2020-04-03

Livet bortom antibiotikan

Livet bortom antibiotikan
2020-03-27

En resurs blir till – Intervju med Temat Resourcification

En resurs blir till – Intervju med Temat Resourcification
2020-03-27

Vårens evenemang

Vårens evenemang
2020-03-26

Nya Teman och Advanced Study Groups 2020-2021

Nya Teman och Advanced Study Groups 2020-2021

Pufendorfinstitutet
Lunds universitet

Box 117, 221 00 LUND

Besöksadress: Biskopsgatan 3