Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Aysegül Sirakaya och Torsten Krause inför FN:s konferens om biologisk mångfald (COP15

Av Cecilia [dot] von_arnold [at] pi [dot] lu [dot] se (Cecilia von Arnold) - publicerad 1 december 2022
forest
Frågan om rättvis fördelning av nyttor är inte ny, men något måste göras åt obalansen mellan dem som tillhandahåller de genetiska resurserna och dem som stärker sin vetenskap och sin ekonomi med hjälp dem, menar Aysegul Sirakaya.

Den kommande FN-konferensen om biologisk mångfald (COP15) i Montreal kommer att innehålla många diskussioner om rättvisa och en rättvis fördelning av nyttorna från genetiska resurser och de som använder dem. I en intervju på lu.se diskuterar Aysegül Sirakaya och Torsten Krause, två av medlemmarna i Pufendorfinstitutets ASG: Nyttodelning av genetiska resurser, den biologiska mångfaldens historiska och sammankopplade utmaningar.

Läs hela artikeln: Dags att sätta biologisk mångfald på agendan – fem Lundaforskare om utmaningarna inför COP15

Hör Aysegül Sirakaya berätta mer om hennes deltagande på COP15, om vikten av biologisk mångfald och frågan om en rättvis fördelning av genetiska resurser i denna video.

Om forskarna

Aysegul Sirakaya är forskare vid Juridiska fakulteten i Lund och specialist på Nagoyaprotokollet. Aysegül kommer att delta i COP15 för att följa diskussionerna om en rättvis fördelning av nyttorna från genetiska resurser.

Torsten Krause är universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies. Hans forskning fokuserar på bland annat Amazonas avskogning och policyfrågor som rör biologisk mångfald.

Båda forskarna är medlemmar i ASG Nyttodelning av genetiska resurser vid Pufendorfinstitutet.

Om ASGn Nyttodelning av genetiska resurser

ASGn avhandlar de olika dimensionerna av nyttodelning i samband med genetiska resurser. Utgångspunkten för diskussionen är en identifierad brist på universellt accepterade definitioner, mål och metoder för nyttodelning som medlemmar i det vetenskapliga samfundet - och bredare intressentgrupper - kan använda sig av . 

Läs mer om ASGn här 

Fakta: COP15 i Montreal och Konventionen om biologisk mångfald

Konventionen om biologisk mångfald (CBD) skapades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och började gälla 1993. 

Konventionen kompletterades senare med två protokoll, Cartagenaprotokollet (om hur man ska skydda biologisk mångfald från risker kopplade till genmodifierade grödor) och Nagoyaprotokollet (om tillträde till genetiska resurser samt en rättvis fördelning av inkomster och nyttor kopplade till användandet av dem). 

År 2010 antog världssamfundet en strategisk plan, de så kallade Aichimålen, för hur man skulle förbättra situationen för den biologiska mångfalden under 2011-2020. På grund av Covid-pandemin har inget nytt ramverk kommit på plats för tiden efter 2020. Ett Post-2020 Global Biodiversity Framework är därför ett av målen för COP15 i Montreal den 7-19 december.

COP står för Conference of the Parties – alltså ett möte för de parter som undertecknat konventionen – och siffran anger vilket möte i ordningen det är. Parterna möts i regel vartannat år. 

Förslaget till nytt ramverk som ska diskuteras på COP15 innehåller fyra övergripande mål och 22 delmål.  

Läs mer:

Konventionen om biologisk mångfald (CBD) (naturvardsverket.se)
UN Biodiversity Conference (COP 15) (unep.org)
Convention on Biological Diversity (cbd.int)

Senaste nyheter

Länk till RSS
Alla nyheter
2022-12-14

Relaterade artiklar

Utställning Förtroligheter
2020-11-11 | Nyheter

Utställning om biologisk mångfald visas på Pufendorfinstitutet

Vad händer i mötet mellan natur, konst och människor? Detta undersöker utställningen Förtroligheter, som just nu visas i trädgården utanför Pufendorfinstitutet.
Fler nyheter